Efter förberedande undersökningar af Jur. fil. kand. Nils Söderqvist och Skräddaren Gustaf Hansson angående möjligheterna för åstadkommande af en social-politisk för- ening af intellektuela och fysiska arbetare utfördade Nils Söderqvist en inbjudan att samlas hos Fil. stud. Martin Lamm S:t Joh:sg. 24 fredagen den 7 november 1902/ kl. 9 e.m. till nedannämnda personer: Fil. stud. Anton Blank Fil. stud. Helge Ahlqvist Fil. stud. Axel Brusewitz Typografen H. Johansson Plåtslagaren Gustaf Johansson. in Lamm var J. Lundgren Galvanisören JA. Haglund Skräddaren Ture Lindborg Fil. kand. Erik Hedén 3 Protokoll hållet vid ofvanberör- da förenings konstituerande sam- manträde fredagen d. 7 nov. 1902. Närvarande voro: Söderqvist, Hansson, Lundgren, Lamm, Brusewitz, Blank, H. Johansson, Hedén §1. Utvecklade Söderqvist för de närva- rande dt för föreningen tänkta programmet, hvarefter beslöts att på deta program bil- da en förening. Åt Söderqvist och Hans- son uppdrogs att till förföljande sammanträde formellt affatta föreningsprogrammet. Till föreningsfunktionär utsågs Söderqvist. Beslöts att nästa sammanträde skulle hållas hos Hedén måndagen den 17 nov. och att då skulle be- stämmas om föreningens namn. §2. Beslöts att för hvaje sammanträde en af medlemmarna skulle lämna en öfversikt af de viktigaste sociala och politiska tilldragelser- na sedan föregående sammanträde och åtog sig sö- derqvist att vid nästa sammanträde lämna en dylik öfversikt. §3. Höll Söderqvist et föredrag öfver "Offentlig arbetsförmedling", hvarvid framhölls att staten borde inrätta enhetligt ledda arbets- förmedlingsanstalter, hvilkas driftkostnader skulle uttaxeras af arbetsgifvare och arbetare. I händelse af strejk eller lockout skulle förmedlingsverksamheten upphöra för den fabrik etc., som däraf berörts. I den därpå följande diskussionen del- togo de flesta af de närvarande. 5 §4. Åtog sig Lamm att förföljande sam- manträde inleda en diskussion öfver ämnet: "Bör arbetarnas fackliga organisation jämväl vara politiska?". §5. Beslöts att vid inval skulle gälla fritt veto, och skulle där någon till inval före- slagits, omröstning först förföljande samman- träde däröfver kunna anställas. §6. Föreslogs till inval Silfverarbetaren Axel Andersson af Larsson. N. Söderqvist sekrt. Justeras Upsala d. 17 nov. 1902. Anton Blanck 7 Protokoll hållet vid förenin- gens sammanträde mån- dagen d. 17 nov. 1902. Närvarande voro: Söderqvist, Hansson, Brusewitz, Hedén, Lamm, H. Johansson, G. Jhansson, Lund- gren, Haglund, blanck, Lindborg. Upplystes, att Ahlqvist läm- nat staden. §1. Föreslog söderqvist, att föreningens program skulle sålunda affattas: "Föreningen N-.N. afse att utgöra en sammanslutning af tankes - och kropps- arbetare i syfte att genom solidariskt sam- arbete gent emot gemensamma fiender tillvarataga gemensamma politiska och sociala intressen. Föreningen bestämmer för hvarje arbets- termin ett handlingsprogram. hvilken lydelse föreningens medlemmar en för en godkände. §2. Behandlades frågan om föreningens namn. Då enighet icke kunde uppnås, beslöts att tillsvidare bordlägga frågan. §3. Lämnade Söderqvist en äfver- sikt af de viktigaste politiska och socia- la tillldragelserna sedan föregående samman- träde. §4. Inledde Lamm en diskussion öfver ämnet:" Bör atbetarnas fackliga organisation jämväl vara politisk?" Till diskussionsordförande utsågs Hans- 9 son. I det därpå följande meningsutbytet biträddes i allmänhet inledarens mening, att under nuvarande förhållanden i Sverige ett särskiljande af arbetarnas fackliga och politiska organisation vore olyckligt. Arbetarrörelsen må- ste omfatta äfven arbetarepolitik och denna borde icke berfvas det taktiska stöd den egde i fackföreningsorganisationen. Vissa ta- lare satte emellertid i fråga huruvida socialis- men, teoretiskt sedt, sore den för arbetarklas- sen naturligaste politiska partiståndpunkten. §5. Åtog sig Hedén den politiska och sociala öfversikten till följande sam- manträde och Hansson att inleda diskussion öfver ämnet: "Kunna arbetarna uppnå några afsevärda resultat så länge de hålla sig inom den s.k. duglighetens råmärke?" §6. Invaldes Andersson. §7. Föreslogs till inval: Fackförenings- ordföranden Plåtslagaren M. Nilsson af Haglund; Må- laren Birger Lundgren af Söderqvist; Stenhuggaren Han- delseleven Edvard Johansson af Hansson; Silfverarbeta- ren Knut Eklöf af Andersson; Fil. kand. Claës Gustaf Lagercrantz af Lamm, hvarefter uppgifter om de föreslagna af de närvarande infordrades. §8. Beslöts att nästa sammanträde skulle hållas å samma lokal måndagen d. 1 dec. N. Söderqvist Sekreterare Justera Upsala d. 1/12 03 Anton Blanck 11 Protokoll hållet vid föreningen "Laboremus" sammanträde mån- dagen den 1 december Frånvarande var: Lindborg, om hvilken upplystes, att han var hindrad af nattarbete. §1. Behandlades frågan om föreningens namn. Sedan ett flertal förslag ut sats, antogs efter dubbla voteringar ett af Sö- derqvist framlagt förslag. På grund häraf bestämdes, att föreningen skulle kallas: Laboremus. §2. Beslöts, att för att ett inval skul- le såsom giltigt godkännas, måste minst ⅔ af föreningens samtliga melemmar hafva däri deltagit. §3. Invaldes: Nilsson, Lundgren, Eklöf, Lagercrantz. §4. Föreslogos till inval: Fil. stud. Otto Järte af Söderqvist; Tvålarbetaren Emil Eriksén af Lundgren. §5. Bestämdes för följande arbets- termin en afgift af 75 öre. §6. Inledde Hansson en diskussion 13 öfver ämnet: "Kunna arbetarna uppnå någ- ra afsevärda resultat, så länge de hålla sig inon den s.k. duglighetens råmärke?" Inledaren framhöll såsom en orim- lighet fordra att en politiskt och socialt tillbakakasatt klass skulle i sin emani- sationskamp begränsa sig till blott de vägar som de för tillfället maktegande ut- stakat till värn om det bestående och fram- höll såsom ett exempel karfvet för 1sta kam- marena avskaffande, hvartill denna kamma- re sjölf måste samtycka, innan det fpå laglig väg kunde genomföras. Till diskussionsordförande utsågs Hag- lund. I den därpå följande diskussionen uttalade samtliga talare den mening, att re- volutionen icke kunde i och för sig under alla förhållanden anses för oberättigad. Sär- skilt uppenbart vore detta beträffande riks. hvilkas förfatning uttryckligen förbjöd en förändring i statsskicket, såsom t.ex. Norges Grundlov, som i sista § för att en dylik ändring aldrig må "motsige denna Grund- lovs Principer, men alene anga Modi- ficationer i enkete Bestemmelser, den ikke forande denne Konsitutions an ", eller 1789 års Förenings- och Säkerhetsakt i Sverige, hvilken hade tänkts icke ens i detaljer skola kunna ändras. Äfven fästes uppmärksamheten på den lyftning i en nations andliga lif som plägar åtfölja en gemonfripande folkrörelse. Men delade voro meningarna därom, huruvida en revolutionär politik i allmänhet kunde anses ändamålsenlig och hvilken form en sådan borde taga. Någon talare förordade agitation bland de värnpliktiga, från annat håll storstrejken ansågs böra vara det yttersta politiska maktmed- let. 15 §7. Länade Hedén en öfversikt af de viktigaste politiska pch sociala tilldragelserna sedan föregående sam- manträde. §8. Åtog sig H. Johansson att nästa sammanträde inleda en diskussion öfver ämnet: "De oorganiserade yrke- na" och Blanck att lämna den politik - sociala öfversikten. §9. Beslöts, att nästa samman- träde skulle hållas i samma lokal mån- dagen den 15 december. N. Söderqvist sekreterare justeras d. 15/12 02. Anton Blanck. 17 Protokoll hållet vid för- eingen Laborumus' sam- manträde måndagen d. 15 dec. 1902 Frånvarande voro Hindrade af arbete: H. Johansson, Andersson, Eklöf Bortresta: Brusewita, Lagercrantz §1. Beslöts på förslag af Haglund, att föreningens program skulle uppläsas vid hvarje sammanträde, då nyinvalda medlem- mar funnos närvarande. §2. Lämnade Blanck den pol-soc. öfversikten. §3. Föreslogs till inval: Fil. stud. Yngve Larsson af Lamm; f Seminarieeleven och Skräd- daren (Maskinagenten) Hjalmar Gabriel/ Karl Lindborg af Haglund; Kakelugnsm Manne Olander af Hansson; Jernar- betarne Gillström och Rosén af Söderqvist §4. Diskuterades organiserad skattebetal- ning hvarefter Nilsson åtog sig att verk- ställa en undersökning om hur detta slags skat- tebetalning var ordnad i Malmö och Söderqvist att utarbeta en statistik öfver utskyldsrestan- tiernas inflytande på antalet röstberättigade i Upsala. §5. Diskuterades premielönsystemet efte ett kort referat af Lamm. §6. Beslöt föreningen ålägga medlem- marne att hos ordföranden på förhand an- 19 mäla förfall. §7. Beslöt föreningen uttolka §2 af protokollet från föregående sammanträde så, att om vid beräknandet af där nämnda ⅔ af föreningens samtliga medlemmar, brutet tal skulle uppkomma, i dettas ställe skulle ingå närmast mindre hela tal. §8. Invaldes: Järte, Eriksén N. Söderqvist sekreterare justeras Upsala d. 9/2 03 A Andersson 25 Protokoll hållet vid Laboremus' sammanträde månd. d. 9/2 1903 Frånvarande: Lamm /Utrikes/, Lundgren /Good- templafest/. Utan anmäldt förfall: Blanck §1. Upplästes och godkändes protokol- let från föregående sammanträde §2. Upplästes programmet. §3. Beslöt föreninen tillsätta en styrelse, bestående af 3 personer: ordf., sekr. skattmästare. Till Ordf. utsågs N. Söderqvist, till sekr. A. Brusewitz, till skattm. M. Nilsson §4. Ajournerades sammanträdet för upp- tagande af terminsafgift och anteckn. af medlemmarna i matrikeln. §5. Behandlades handlingsprogrammet för terminen. Föreningen beslöt rikta sin verksamhet dels på åstadkommande af en radikal organisation vid stadens folkskollärareseminarium, dels arbeta på facklig organisation af de icke organiserade arbetarna härstädes. För förstnämnda ändamål tillsattes an kommitté af 3 personer: K. Eklöf, ordf., G. Hansson A. Brusewitz och skulle denna vid följande sammanträde in- komma med itlåtande. För beredande af den andra punkten på handlingspro- grammet utsågs en kommitté af 6 personer: Andersson ordf., W. Johansson 27. G. Johansson, Lundgren, Järte, Eriksén Efter en månad skulle den inlämna förslag till föreningen. §6. Invaldes i föreninen: Y. Larsson, Hj. Lindberg, E. Ålander. §7. Föreslogos till inval: E. Krein, J. Eriksson. Axel Brusewitz Sekreterare justerad d. 23/2 03 N. Söderqvist Ordf. Protokoll hållet vid Laboremus' sammanträde måndagen d. 23 febr. 1903. Frånvarande: Lagercrantz, Brusewitz, Hedén, Emil Eriksén, blanck §1. Utsågs till sekreterare för aftonen Yngve Larsson, då ordinarie sekreterare var hidrad att infinna sig. §2. Upplästes, godkändes och justerades proto- kollet för föregående sammanträde, dock med uppskjutande af punkten om frånvarande. §3. Upplästes programmet. §4. Beslöt föreningen, att om medlem två gån- ger årad, utan anmäldt giltigt förfall uteblir från sammanträdena, skall ordföranden personligen hos honom anhålla om förklaring öfver hans 29. uteblifvande; utfaller icke denna tillfredställande, så må han förklaras ur föreningen struken. §5. Meddelade ordföranden förslag från komi- tén för organisation af de radikala seminaristerna, Beslöt föreningen inbjuda frisinnade seminarister till föreningens sammanträde måndagen d. 23 mars kl. 8 då ett lämpligt föredrag med diskussion skulle hållas. Detaljfrågornas afgörande öfverläts åt komitén. §6. Beslöts att vid inval sluten omröstning skul- le användas. Invaldes i föreningen E. Krein, J. Eriks- son. §7. Föreslogos till medlemmar järnarbetaren K.G. Hagberg af Haglund " O. Eriksson af Magnus Nilsson jusris studerande Olov Lundström af Järte kakelugnsarbetaren Emil Andersson af Ålander. §8. Uppläste Y. Larsson en af C.G. Lagercrantz författad halfmånadsrevy af viktigare företeel- ser på det socialpolitiska området. Referatet följdes af diskussion. §9. Beslöt föreningen, att på programmet för följande sammanträde utom föreningsärenden endast uppta ett socialpolitiskt referat. Yngve Larsson T.f. sekr. Justeras Upsala d. 9/3 03 N. Söderqvist 31. Protokoll hållet vid Laboremus' sammanträde mån. den 9 mars 1903 Frånvarande: Ahlqvist, Lagercrantz,Haglund (på grund af annat sammanträde), K. Johans- son (hindrad af arbetea9, Järte (sjukdom) J. Eriksson (kallelsen ej tillhanda), Blanck (utan anmält förfall) §1. Upplästes protokollet från föreg. sam- manträde och godkändes med ändring af §5. §2. Upplästes programmet. §3. Lämnade ordf. i kommittén för orga- nisering af icke organiserade arbetare redogörelse för kommitténs versamhet Möte hade hållits med tapetserare och sadelmakare och af kommitterade för- slogs att med de, först skulle an- ordnas agitationsmöte, hvarvid efter deras önskan talare af deras egen bransh skulle hitkallas. Åt Andersson, jarte Larsson uppdrogs att ombesörja mötet, om möjligt till nästfölj torsdag. §4. Beslöts att tillöka seminariekom- mittén med Lindborg. §5. Invaldes K.G. Hagberg, jur. stud. O. sundström. §6. Uppstod en längre diskussion om 33. röstberäkning vid inval, hvarför följande ändring i detta afs. föreslogs och antogs. För inval fordras ⅔ af närvarande medlemmars röster och dessa ⅔ få ej understiga hälften af hela mdl. antalet. §7. Föreslogos till inval: jur. stud. Bergman, v. Kock, Silow samt fil. kand. H - Celander seminarieeleven A. Malne och O. Erocsson. §8. föredrogs den soc. pol. öfversikten af Y. Larsson. diskussion följde. Axel Brusewitz sekreterare. Justeras Upsala d. 27/3 1903 N. Söderqvist Ordf. Protokoll vid Laboremus' samman- träde å Fackets hus frd. den 27 Mars 1903 Frånvarande: Med anmäldt förfall: Y. Larsson, E. Hedén, Krain, J. Ericsson, H. Johansson. Utan anmäldt förfall: G. Lagercrantz, H. Hal- qvist. §1. Upplästes och godkändes protokollet från föregående sammanträde. §2. Upplästes föreningens program. §3. Meddelade ordf. att Emil Eriksén utträtt ur föreningen. 35. §4. Invaldes hrr. Begman, v. Kock, Si- low och Malme i föreningen. §5. Uttalade föreningen som ett önskemål, att flera inval för denna termin ej skulle förekomma. §6. Beslöts i protokollet införa att under föreningens medverkan en fackförening kommit till stånd bland tapetserare och sadelmakare sönd. den 22 Mars; samt att ett diskussionsmöte med seminarister- na under liflig tillslutning å deras sida hållits å Folkets hus månd. den 23 Mars. §7. Föreslogs af kommittén för de orga- niserade yrkena att för hvart och ett af dessa smärre kommittéer skulle till- sättas, hvilka skulle arbeta under led- ning af en styrande kommitté. Detta bifölls af föreningen. Medlemmar i de sarskilda kommittéerna blefvo: I styrelsen: ordf., Järte, Andersson i kommittén för bryggeriarbetarna: Hansson, Bergman, Silow kvarn- och bränneriarb: Eklöf, Lagercranz. stadsbuden: Y. Larsson, J. Lund- gren, Krain. drosk- och hyrkuskar: Hagberg, Claesson, T. Lindborg, slakteri- och charkuteriarb: Sund- ström, H. Johansson, J. eriksson Textilarbetare: Haglund, D. Lundgren, v. Kock. Grofarbetare: M. Nilsson, G. Johansson, Åhlander, Ahlqvist. Den först nämnde i hvar 37. kommitté skulle fungera som dennas ordf. Axel Brusewitz sekr. Justeras Upsala den 27/4 1903 N. Söderqvist Den 23 Apr. 1903 hölls stadens droskuskar ett konstit. möte huruvida en fackfören. bland den bildades. Den 26 April höll Ellen Key föredrag å Laboremus sammanträde "om person- ligheten" Seminarister närvarande Protokoll vid Laboremus samman- träde månd. den 27 April 1903 Frånvarande: Med anmäldt förfall: Malme, Celander Utan anmäldt för fall: ahlqvist, H. Johansson §1. Upplästes och godkändes protokollet. §2. Biföll föreningen kand. Heckschers önskan att vid diskussionen närvara. §3. Uppmanade ordf. medlemmarna deltaga i 1 maj-demonstrationen å den för föreningen särskildt anvisade platsen. §4. Beslöt föreningen uppskjuta or- 39. ganisationen af textilarbetarna och bryggare till nästa termin. §5. gaf föreningen sekr. i uppdrag att med anledning af arb. kommunens beslut gen skriofvelse till folkets-husföreningens Sty- relse anhålla om afviftsfrihet för af föreningen i Folkets-hus hållna agi- tationsmöten. §6. Uppmanade ordf. medl. infinna sig vid droskkuskarnas möte den 1 Maj. §7. Uttalade föreningen sina sympa- tier för en fest. Åt styrelsen gafs i uppdrag att vid nästa sammanträde tillkomma med förslag. §8. Inleddes af M. Nilsson en diskussion öfver ämnet: "Timlön och styckelön". §9. må omnämnas att 2 punkter på föreningens handlingsprogram sedan före- gående sammanträde förverkligats. Onsd. den 29 April kom till stånd en fackförening bland Upsala grofarbetare och sönd. den 10 Maj en fackförening bland slakteri- och charkuteriarbetarna. Axel Brusewitz sekr. justeras Upsala den 11 Maj 1903 N. Söderqvist ordf. 41. Protokoll vid Laboremus' sam- manträde månd. d. 11 Maj 1903. Frånvarande utan anmäldt förfall: v. Kock, H. Johansson, A. Malme §1 Uppdrogs åt sekreteraren att hos icke närvarande medlemmar anställa för- frågningar angående ej anmäldt frånvaro. §2. Utsågs M. Nilsson att under sommar- ferierna representera föreningen i Up- sala. §3. Bestämdes terminsafgiften till 1 kr. §4. Utsågs att vid de af foren. ny- bildade fackföreningarnas möten under sommaren närvara: A.E. Andersson (tapetserarna) M. Nilsson (grofarbetarna) K.G. Hagberg (kuskarna) J. Eriksson (slakteri & chark.arb) §5. Diskussion "om ersättning för skada i följd af olycksfall i arbete". Inleddes af N. söderqvist. Axel Brusewitz sekreterare Justeras d 16/9 03 N. Söderqvist Vid Laboremus' afslutnings- fest vårt. 1903 höll Hj. Branting föredrag "om Malmfältsfrågan". 43. Protokoll vid Laboremus' samman- träde onsd. den 16 sept. 1903 §1 Upplästes och godkändes protokoll från föregående sammanträde. §2. Bestämdes att medlem som tvenne efter hvarandra följande gånger utan anmäldt förfall från sam- manträdena uteblifvit skulle ur föreningen anses utesluten. §3. Beviljade föreningen kand. Celan- ders anhållan att för denna termin ej med aktivt arbete betungas. §4. Upplästes och lades till handlingarna en skrifvelse från socialistisk ungdomsförening i tockholm. §5. Utsågs Hrr. Krain och Haglund att till nästa sammanträde affatta revisionsberättelse äfven kassörens förvaltning. §6. Utsågs styrelsen, hvarvid förutvaran- de styrelsemedlemmar omvaldes. §7. Föreslagna till inval skräddaren K. Karlsson och järnsvarfvare W. Karls- son. §8. Uppsattes terminens handlingsprogram. 1) En utfärd till Vendel för samarbete 45. med därvarande diskussionsförening. 2) arbete för organisering af textil- arbetarna. Angående bryggeriarbe- tarna skulle närmare bestämmas nästa sammanträde, sedan frågan \upplysningar inhämtats, §9. Gafs detta uppdrag hrr. An- dersson och Järte. §10. öfverlämnades åt ordf. och sekr. att vid nästa sammanträde fram- lägga förslag till stadgar. §11. Åtog sig Hr. Haglund att nästa sammanträde inleda diskussion om ämnet: Bör absolutismen uppställas på det socialdemokr. programmet?" Frånvarande med anmäldt förfall M. Nilsson, G. Johansson, Åhlandes Y. Larsson, Bergman, silow, v. Kock Hj. Lindberg, Celander, Hedén utan anmäldt förfall H. Ahlqvist, G. Lagercrantz Axel Brusewitz sekreterare. Justeras N. Söderqvist ordf. Söndagen den 20 sept. 1903 före- togs den under §8 i ofvanstående proto- koll omnämnda utfärden till Vendel, där en diskussion hölls öfver frågan: " Hvar kun- na vi göra för fosterlandt försvar i ideel bemärkelse?" 47. Protokoll vid Laboremus' sam- manträde fred. den 2 okt. 1903. Frånvarande med anmäldt förfall: Y. Larsson, Lagercrantz,, Järte, Krain A.E. Andersson E. Åhlander Frånvarande utan anmäldt förfall: J. Lundgren, Th. Lindborg, G Hansson, G. Johansson, H. Ahlqvist, E Åhlander, Hj. Lindberg, E. Hedén, J Eriksson, v. Kock H. Celander, M. Larsson. §1. Upplästes och godkändes protokoll från föregående sammanträde. §2. (Befriades från) Bifölls Kand. Ju es anhållan om befrielse från aktivt arbete i fören. tjänst för höstterminen. §3. Föreslogs till inval: stationskarlarna M. Wendt o Th. Wallén, vagnmakaren E. Hultberg, fil. stud. E. Jansson och jur. stud. Andersson. §4. Uppläste Hr. Haglund revisionsberättle- se, hvarefter full ich tacksam/ ansvarsfr ansvars- frihet beviljades styrelsen. Axel Brusewitz sekreterare. Justeras N. Söderqvist ordf. 49. Protokoll vid Laboremus' sammanträde å Folkets Hus onsd. den 21 oktober 1903. Närvarande: Söderqvist, Brusewitz, Nils- son, Joel Lundgren, Birger Lundgren, Haglund, Anders- son §1. Upphäfdes §6 af protokollet från sammanträdet den 9/3 1903 §2. Beslöts att tillsvidare suspendera §8 mom 2 af protokollet från sammanträdet d. 16/9 1903 §3. Upplästes en skrifvelse från en arbetareförening i Gefle. Beslöts att öfver- lämna åt styrelsen att vidtaga den åtgärd som i an- ledning däraf kunde finnas nödvändig. §4. Invaldes Herrar Andersson K. Karlsson, Hultberg, Jansson W. Karlsson, Wallén och Wendt §5. föreslogos till inval Faktor Arvid Ekstedt, Wret tryckeri och Stenhuggare Edvard Johansson. §6. diskuterades frågan: "Bör abso- lutismen uppsättas på det socialdemokratiska programmet?" efter inledningsanförande af Haglund Upsala som ofvan Axel Brusewitz sekr. Justeras N.Söderqvist ordf. 51. Protokoll vid Laboremus sam- manträde i Folkets hus fred. d. 6 Nov. 1903 §1. Upplästes och justerades protokollet från föregående sammanträde. §2. Antog fören. som stadgar ett för- slag upprättat af ordf. å sekr., så lydande: Program: Fören. Laboremus afser att utgöra en sammanslutning av tanke- och kroppsarbetare i syfte att genom solidariskt samarbete gent emot gemensamma fiender till- varataga gemensamma politiska och sociala intressen. Fören bestämmer för hvarje arbetstermin ett handlingsprogram §1. Å hvarje termins sista sam- manträde tillsättes en styrelse, be- stående af ordf., sekr., skattm., och fjärde styrelseledamot. §2. Där någon till inval före- sl¨ås, kan omröstning först å ett följande sammanträ- de anställas, och skall invalet vara enhälligt. §3. Revisionsberättelse skall före- läggas fören. å kalendarets första sammanträde samt eljest å sammanträdet näst efter det då underrättelse om sk llen afgång in it. §4. Hvarje medlem äger påfordra sluten omröstning. §5. Förslag till stadgeändring skall skriftligen framläggas, I öfrigt ländt föreskriftena i §2 i tilltillgängliga delar till efter- 53. rättelse, dock att ⅔ majoritet är till fyllest. §3. Invaldes i fören sättaren/ faktor A. Ek- stedt. Frågan om stenhuggare E. Johanssons inval uppsköts till nästfölj. sammanträde. §4. Föreslogs till inval arb. kommu- nens ordf. Hr. Wallin. §5. Höll A. Brusewitz i in- ledningsföredrag om"Moderna rörelser inom socialdemokra- tin" hvarpå diskussion följde. Axel Brusewitz sekreterare. Justeras N. Söderqvist ordf. Protokoll vid Laboremus' sammanträde onsd. den 18 Nov. 1903 §1 Upplästes och godkändes proto- kolle från föreg. sammanträde. §2 Beslöts till nästa samman- träde inbjuda elever vid här- varande seminarium. §3. Beslöt föreningen anordna en fest den 12Dec och uppdrogs at Hr Larsson, att vidtaga förberedelser för densamma. §4. Invaldes Hr. A. Wallin i föreningen. 55. §5. föreslogs till inval hrr Nor- denson och Lindhagen. §6. vidtog en disk. om "värne- pliktsstrejk" efter inlednings- föredrag af Hr. J. Lundgren. Axel Brusewitz sekr. Justeras N. Söderqvist Protokoll vid Laboremus' sam- manträde d. 4 Dec. 1903. §1 Justerades protokollet från föreg. sammanträde. §2. valdes till medlemmar i styrelsen: E. Hedén, ordf., A. Brusewitz, sekr. (till nästföljande termin) M. Nilsson, kassör, N. Söderqvist. §3. Invaldes i föreningen A. Lind- hagen o W. Nordenson. §4. Föreslogos till inval Hrr. Ax, Kastello, Hugo Johansson, O. Hell- berg, Ljungcrantz, Hesselman 57. §5 Utsågos till revisorer J. Lundgren och B. Lundgren. §6. Uppdrogs åt styrelsen att bestäm- ma mötestider för nästa termin §7. Diskuterades "Folkskolans uppgift och medel" efter inledningsföredrag af Jansson. Seminarister deltogo. På föreningens festsam- manträde den 12 Dec å Hotell Fenix utsågos E. Hedén och M. Wendt att jemte kommitterade från arbetar- kommunen och Verdandi förbereda en rösträttsdiskussion i staden. Följande föreslogos därvid till inval: Hrr. Ekholm, Malmström, Tavre, Bakman, Berg, K. Laurén, Sjöstrand, Falk, Nordqvist, Lindström, Rosander. Axel Brusewitz sekr. Godkänt Erik Hedén Protokoll hållet vid Labo- remus' sammanträde å fol- kets Hus onsdagen den 3/2 1904 §1. Utsågs till sekreterare för kvällen sammanträde Söderqvist §2. Upplästes protokoll från de 2 senaste sammanträdena och godkän- des §3. Upplästes revisionberättelse. Be- slöts på förslag af revisorerna bevilja skattmästarna full o tacksam ansvars- frihet samt uppdrogs åt Hr Nilsson att till plåtslagarefackföreningen framföra föreningen Laboremus tacksamhet för upplåtande af mötestid 59. §4. Framlades af Ordf. följande skriftliga stadgeändringsförslag: "Undertecknad föreslår att §1 af föreningens stadgar må erhålla föl- jande lydelse: Å.......... bestående af ordf. v:ordf., sekr., skattm. och en femte medlem. Den sistnämnde är skyldig att i händelse af förfall för sekr. eller skattmästare fullgöra dennes åligganden. Erik Hedén". Bordlades. §5. Öfverläts åt styrelsen att vidtaga erforderliga åtgärder i anledn. af väckt förslag att inköpa ett större antal tryckta brefkort. §6. Invaldes Ax, Castello, H. Johansson Hellberg, Hesselman, Ekholm, Malm- ström, Favre, Berg, K. Larsson, Nordqvist, Rosander. §7. Föreslogs J. Widblad, brandsoldat af Haglund gm Hagberg Emil Lund, ordf i Blek- o plåt- slagarföreningen af Nilsson J.A. Falk, jästarbetare af K. Karlsson C. Bjur, packmästare af Wendt Georg Wittock, Fil kand af ordf. Sjöstrand! §8. Handlingsprogram: Agitationsföredrag utom Upsala Rösträttsdiskussion Gemensamma diskussioner med seminaristerna Politiska artiklar. Frågan härom bordlades emellertid tillsvidare 61. §9. Seminaristkomité: Hesselman, Celander, K. Karlsson §10. Uppdrogs åt styrelsen att vidtaga erforderliga åtgärder i fråga om inbjudan till föreningarne Verdandi o Heimdal §11. Uppskös frågan angående liknande åtgärder i förhållande till den soc-demokratiska ungdoms- klubben. §12. Samma beslut beträffande frågan om agitation i arbetarkretsar vid val, offentliga möten etc. §13. I anledn. af en skrifvelse från o thandelsarbetare- föreningar i Stockholm tillsattes en komité på 3 personer för att utreda möjligheten för spridande af denna förenings tidning. Invaldes Ekstedt, ordf Wendt, Josef Eriksson. Upsala som ofvan N. söderqvist Godkänt Erik Hedén 63. Protokoll vid Laboremus' sam- manträde den 19/2 1904 §1. Utsågs till sekreterare för kvällens sam- manträde N. Söderqvist §2. föreslogs två inval Förgyllaren Falk af Ordf o Nilsson. §3. Uppdrogs åt styrelsen att snarast ordna förberedelserna till rösträttsdiskussionen. §4. Beslöt föreningen att nästa gång anordna ett diskussionsmöte öfver strejkbrytar- frågan. §5. Valde föreningen till sin sekr. Hr Arvid Ekstedt §6. diskuterades frågan: "Hvad bör göras för att bland Upsala arbetare väcka ökad politisk lifaktighet?" efter inleningsföre- drag af Arbetarekommunens ordf. Hr Wallin Hr W. framhöll framför allt nöd- vändigheten af valmöte vid tullarne, en plan- massig uppdelning af staden i distrikt för hvilka bestämda agitatorer skuööe tillsättas. Pro- paganda för skattebyrån borde samtidigt drifvas. Beslöt föreningen hos kommun- styrelsens sekr. anhålla att få del af listan på de personer som i Representantskapet företräda de olika fackföreningarna. Upsala den 19/2 1904 N. Söderqvist t.f. sekr. §7. Bordlades till nästa sammanträde fråga om möte med militärer Som ofvan N. S. 65. Protokoll vid laboremus' sammanträde den 4 mars 1904. §1. Upplästes och godkändes föregående mötes protokoll. §2. Enligt af ordf. å sammanträdet den 3 febr. väckt för- slag om att styrelsen skall bestå af ordf., v. ordf., sekr., skattm. och en femte styrelsemedlem, god- kände föreningen och vlades till vice ordf. hr J.A. Haglund. §3. Invaldes som ledare i seminaristkommittén kand. Jansson efter doc. B. Hesselman. §4. Invaldes i fören. Hrr Vidlund, E. Lund och Falk, jästfabriksarb. med öppen omröstning. §5. Afbröts sammanträdet för att fortsättas efter dis- kussionen på den å dagordningen uppställda frågan: "Är fackföreningarnes ställning mot strejkbrytare berättigad?" Till denna hade in- bjudits utom föreningen stående studenter och arbetare hvilken af många hörsammades. §6. Valdes hr. B. Lundgren till ordf. och hr Hugo Johansson till sekr. under diskussionen. §7. Inledaren, herr O. Castello, gjorde en jämförelse emellan landsförräderi och stäkj- bryteri. Det är, ansåg tal, lika straffvärdt att förråda sina kamrater vid en sträjk som att förråda sitt lands hemligheter vis à vis fästningar, härens förhållande etc. Omnämn- de Svedalasträjken samt hamnarbetaresträjkerna i Gefle och Stockholm. Sträjkbrytarne å de två sistnämnda platserna utgjordes till stor del af samhällets sämsta individer. Tal. hade under sträjken i Gefle varit i tillfälle att stu- dera sträjkbrytarne. Dessa bestodo af afdan- dade handelsexpediter, inskränkta bönder etc. En stor del hade blifvit lurade att utföra sträjkbrytatearbete genom falska förespeglin- gar. - I allmänhet äro sträjkbrytare sådana individer som under vanliga förhållanden ej vilja utföra ett ärligt arbete. Ansåg, att då ett land straffade förräderi med döden, och detta ansågs rättvist, så kunde ju arbetarnes påtryck- ningar gent emot förrädare inom deras egen klass försvaras. Till sist uttalade inledaren 67. en skarp protest mot Åkarpslagen, som vore en skändlig klasslag. Härefter begärdes ordet af Kan. Curt Lamm, som delvis stod på inledarens ståndpunkt. Allt våld vore emellertid förkastligt. Sträjk- brytarne, som ofta äro från landet, handlade merendels i god tro. Ansåg att inl. jämförel- se emellan sträjkbryteri och landsförräderi ej voro särdeles lyckade. Trodde att de org. arbetarna skulle vinna på att be- handla sina motståndare mera humant. Herr A. Wahlin trodde att org arbetare i allmänhet hyste samma åsikter som de inledaren förfäktat. Ansåg att sträjkbry- tare ej kunde behandlas nog hårdt. en person, som förråder sin nation, blir dö- dad. Bland arbetarne är detta naturligtvis inte förhållandet, där nöjer man sig i de flästa fall med att förehålla sträjkbrytarne deras tilltag, men oftast äro sådana personer o- möjliga att ens få tala vid. Kand. Hedén: En sak hade inledaren ej omnämnt, nämligen hvad de org. arbetarna göra för att motarbeta sträjkbryteri. Om en person begår sträjkbryteri, man gör af- bön, kan han vinna inträde i fackförening och åter anses som fullgod kamrat. Det Tal. ville framkasta ett uppslag i diskussionen den sats han hört framställas (som han dock ej själf ville för- svara), om sträjkbryteri är berättigadt då sträjken är oberättigad och tvärs om. Ekholm Herr Eklund påpekade/ huru hyggliga de org. arbetarna voro vid sträjker. Under hamnarbetaresträjken i Stodkholm t.ex. ville ju de sträjkande betala hemresa för sträjkbrytarne. Trodde inte att det var okunnighet, som skapade sträjkbryteri, utan snarare egoism. Både arbetare och ar- betsgifvare föraktade sträjkbrytare. Kand. Söderqvist ville betona att våld ej speciellt vore de org. arbetarnes medel mot sträjk- brytare, utan detta undveke de. Hade den upp- fattningen att våld mot sträjkbrytate ej är 69. moraliskt förkastligt, men ur praktisk syn- punkt vore det olämpligt. imnämnde insam- lingarna i Stockholm till förmån för sträjk- brytarne under hamnarbetarekonflikten. Dessa insamlingar hade inte tillkommit af godt hjärta, utan mera som en demonstration mot socialdemokraterna. Trodde inte att sträjkbry- tare i allmänhet vore okunnigt folk. De visste tydligen hvad saken gällde, detta vi- sade åtminstone de försiktighetsmått de ofta vidtaga. Sträjkbrytarne äro merendels före dettingar, afskedade kypare, poliser, gardister etc. som i vanliga fall ej ville sänka sig så lågt som att utföra vanligt arbete. Herr Haglund ansåg att sträjkbryteri under alla förhållanden var oberättigadt. Trodde inte att man behandlade sträjkbrytare för hårdt, utan snarare tvärsom. Om någon en- skild individ tillgrepe våld mot sträjbrytare kunde inte detta tillskrifvas fackföreningarna. Fackförbunden behandlade sträjkbrytare mycket mildt, t.ex. genom att utfärda svarta listor och dylikt. Herr Castello påstod att ingen sträjk inom landet ännu kunnat kallas oberättigad. Vid större sträjker hade det oftast gällt förenings- rätten, någon gång också principfrågor, såsom t.ex. statistikförarefrågan under hamnarb.sträjkerna i Gefle och Stockholm. Sträjk vore berättigadt där- för att detta är arbetarnas enda kampmedel. Då man talar om att sträjkbrytare vid sträjkers uppgörande ställdes på bar backe, borde man också tala om att de sträjkande ställdes på bar backe då de kämpade för bättre existens- vilkor. Sträjkbrytarne stå på en låg stånd- punkt, detta visades bäst af de öfverfall som under hamnarbetaresträjken i Stockholm begingos af invånare på LOumplena, coh hvilka öfver- fall påallt sätt öfverskyldes af rättvisans handhafvare. Herr Wahlin trodde det vara svårt att be- döma huruvida en sträjk vore berättigad eller 71. ej. Då en fackförening inom ett yrke hos principalerna framställde en fordran om löne- höjning, så vore denna fordran säkerligen berättigad. Herr M. Nilsson: Då hamnarbetarna i Stockholm höjt sig till den nivå de nu stå på, ha de helt visst fackföreningen att tacka för detta. Då arbetsgifvarne ville nedprässa timlönen till 40 öre från 50, så kunde gärna in- get annat medel än sträjk tillgripas, ty arbe- tarna kunde inte existera drägligt om denna sänkning kommit till stånd. Om man be- traktar sträjkbrytarnas tilltag under hamnarbetare- sträjken i Stockholm, så förvånar man sig inte öfver att de sträjkande gingo något hård- händt tillväga. Om man ser på rättvisans handtlangare, så finner man att dessa ta parti för sträjkbrytare och detta visade sig särskildt under hamnarbetarekoflikten i Stockholm. Betecknand är, att ensträjk- brytare, som för afbön, i de flästa fall ej gör om sitt fula tilltag. Uppläste till sist ett poem med rubrik "Marvelören" däri sträjk brytaren betecknades som en marodör på ar- betets slagfäldt. Kand. Hedén: En sak är inträssant, näm- ligen de liberala tidningarnas inträsse för sträj ker under sista tiden. Folk ha litet eller intet reda på hvad saken fäller under stora sträjker. Många gånger bedöms en sträjk oriktigt, men detta beror i de flästa fall på brisande för- måga att tänka sig in i saken. Om en sträjk utbrutit balnd tidningssättarne vid typografer- nas senaste lönerörelse, skulle tal. velat kalla en dylik sträjk oberättigad detta på grund \under dåvarande omständigheter alltför/ af arbetarnas höga fordringar. Det borde vara så att/ arbetsgifvarna vid en sträjk underställde arbe- tarnas fordringar allmänhetens pröfning, så att dnna finge klart för sig hvad sa- ken gäller. Kand. Martin Lamm ansåg det vara orik- tigt att jämn/ställa krig och sträjk. Det är för- 73. klarligt, om också inte försvarligt, att man ger en släng åt en sträjkbrytare, och det är en oerhördt viktig sak att få den uppfattningen genomträngd hos allmänheten att sträjkbrytare äro skadliga individer. Att ha den allmänna opinionen på sin sida är af utomordentlig vikt, särskildt nät det gäller sådana skan- dalösa saker som t.ex. Åkarpslagen. Öhrström Herr Sjöström: Ordet sträjkbrytare skär i öronen. Det vore inte förvånansvärdt att org. arbetare begingo en och annan våödsamhet mot sträjkbrytare, då ordningsmakten ställde sig så partisk som den gör, och någon möjlighet knappast förefanns att på fredlig väg för- må sträjkbrytare att upphöra med sitt till- tag. Uttalade som sin åsikt att det var okun- nighet som skapade sträjkbryteri, och att många genom falska förespeglingar af utsända värfvare luras till dylikt arbete. Då arbetarna kraftigt framhålla sina fordringar, hotar man dem med ordningsmakten, hvilken ju borde vara till skydd för alla, och inte enbart för de bäst situerade i samhället. Kand. M. Lamm framhöll att det kunde uppstå oberättigade sträjker, t.ex. mot spe- ciella förhållanden på arbetsplatserna. Sådana sträjker kunde bero på missförstånd. Kand. Söderqvist: Af resonemanget fram- går att det är ytterst svårt att afgöra när en sträjk är berättigad eller ej. Ansåg att man inte kunde uppställa någon viss bestämmelse \Men ett slags formel, regel behöfver och i detta afseesnde. \ / När ett helt fackförbund stadgeenligt/ fattat beslut om sträjk, bör den anses berättigad. Härmed var diskussionen afslutad och beslöts att densamma fick utgöra svar på frågan. §8. Invaldes i föreningen: hrr packmästare Bjur, kand. E.R. Sjöstrand och kand. Georg Wittrock, men sluten omröstning på förslag af hr Haglund. §9. Föreslogs till inval fil. kand. Herman Sandegren af kand. Söderqvist. §10. Beslöts till nästa möte inbjuda seminarie-elever. 75. §11. På förslag af kand. Söderqvist beslöt fören. till nämnda möte upprätta den af hr K.O. Karlsson inlämnade frågan: "Religionen som privatsak". §12. Väcktes förslag af hr B. Lundgren om stadgarnes ändring af §2 sålunda: ---------, och vare den in- vald som erhållit 4/5 af de afgifna rösterna. §13. Antog fören. af ordf. framställdt förslag att tillsätta en kommitté för revidering af stadgarne, hvilka sedemera skola tillställas styrelsen. Och invaldes i denna kommitté hrr Wendt, Hugo Johansson och B. Lundgren. Reservatio9n afgafs af hr A. Wallin som yrkade, att kommittén skulle samarbeta med styrelsen. §14. Inbjöd hr Castello föreningen till Socialdemokratiska Ungdomsklubbens möten och lämnades liknande in- bjudan till nämnda klubb från fören Laboremus. §15. Efter hr Wendts afsägelse att kvarstå i samarbetskom- mittén för en rösträttsdiskussion, invaldes i denna hr M. Nilsson. Som ofvan Arvid Ekstedt sekr. Godkänt: Erik Hedén ordf. Protokoll fördt vid Laboremus sammanträde den 16 mars 1904. §1. Upplästes och godkändes föregående mötes protokoll. §2. Bordlades det af hr Lundgren inlämnade stadgeändringsförslaget. §3. Invaldes i föreningen kand. H. Sandegren. §4. Föreslogs till inval: maskinreparatör Lundin af Wallén, vagnsrepa- ratör C.A. Eriksson af Nordqvist, rörarb. J.H. Karlsson af K.O. Karlsson och skomakare Axel J. Fredrisson af Söderqvist. §5. På af ordf. framställdt förslag att å nästa möte diskutera om "Äktenskapslagstiftningen" godkände föreningen, och utsågs kand. Kurt Lamm som inledare. §6. Inledde ordf. det å dagordningen uppsatta diskussionsämnet: "Religionen som privatsak" och anförde: Man måste skilja mellan ortodoxi, kristendom och religion, något som många både/ lärda kristna och fritänkare försumma. Ortodoxin, för hvars hufvudsakliga läroinnehåll tal. redogjorde med ledning af svenska kyr- kans bekännelseskrifter samt stora katekesen, är grundad på ett skarpsin- nigt och genomfördt tankesystem och har alstrat värklig/ fromhet. Men den är stödd på en falsk auktoritet - hela bibeln som ofelbar (kommer likväl i strid med tydliga utsagor i bibeln, icke minst af Jesus själf; är in- tollerant samt strider mot vår tids moraliska medvetande. Kristen- domen, som nu medels bibelkritik och frisinnad teologi börjar bli känd i sin ursprungliga form är lika med Kristi egen lära: ett glatt budskap om en 77. barmhärtig Gud för dem som vilja mottaga det, utan fördömmande af olika tänkande. Den ger ännu idag sina lärjungar en entusiasmen, som hos flera yngre teologer tagit sig uttryck i intresse för arbetarrörelsen. Men den är byggd på en annan auktoritet än det egna samvetet och sätter den mänskliga personligheten för högt genom att erkänna en/ personlig gud och själens odödlighet. Religionen åter innebär endast, att människan tror på något stort bakom den förgängliga tillvaron och att, om man handlar rätt efter bästa förmåga, ens lif ej ens om jorden ginge under blir värdelöst. Ingen af dessa religiösa öfvertygelser bör förtryckas; tvärtom(åtminstone de båda sistnämnda) högaktas. Men ingen religion får utöfva tvång vare sig genom att påtränga folk religiösa cermonier som de icke tro på, jenom att upptaga skatt för sitt prästerskap af olika tänkande eller genom att påtvinga barnen undervisning i en viss/ evighetslära, hvilken träder i stället för all undervisning i moral. §7. Valdes hrr K.O. Karlsson till ordf. och Vidlund till sekr. under disussionen. På grund af Vidlunds afsägelse tjänstgjorde undertecknad. §8. Öppnades diskussionen af kand. Söderqvist, som ansåg socialdemo- kratien ej kan låta religionen vara privatsak i de fall då den strider mot positiva programpunkter partiets åsikter, Men i vissa mindre viktiga saker är det oss likgiltigt hvad den påbjuder. Castello trodde religionen tillkommit med anledning af rädsla vid större naturföreteelser, och att den sedemera utvecklats i olika former. Och är kristendomen mycket bristfällig enär den tillåter olagligheter af olika slag, t.ex. krig o.d. Socialdemokra- tien bör ej klandras när den motsätter sig kristendomen enär den där äger sina största motståndare. Kand. Jansson: när man talar om religion och kristendoms- undervisning skall detta ej inläras med saker som äro ofatt- bara, utan den bör bedrifvas med påpekande af exempel och bilder ur lifvet som alla förstå, och som häntyda på en sann religion. Individen själf bör tillkämpa sig religionen och ej påtvingas den Därför all religionsundervisning i skolan onödig och skadlig. utifrån. Och tillkommer religionen har personer ofta på grund af samvetsrädsla för någon högre makt. Därför all religion privatsak i egent- lig mening. Kand. Sandegren kritiserade inledaren med anledning af hans yttrande att skriften säger det finnes flera gudar, ty där står det finnes blott en sådan. Påvisade vidare att prästerna och missionsverksamheten ut- rättat mycket mänskligt godt, i synnerhet blandhedningarne. Och böra socialdemokraterna mera gifva akt på den ortodoxa sociala verksamhet. Kastello: prästerna böra först och främst i hemlandet utöfva de rätt- visa sociala verk. som fordras, innan sådant göres utomlands. De ortodoxa lärarne böra mera följa sin egen lära än de göra. 79. Kand. Hedén: de ledande inom stats- och frikyrkorna skola ej bedömas allför hårdt, enär desamma utföra en hel del goda saker för de mindre bemedlade. De yngre fria teologerna ha deock svårt att gå med på större sociala reformer. så som det skulle önska. Kand. Silow: religioner bör ock bedömas efter det goda den uträttar och trodde ej att man så lätt kunde komma ifrån religionen. Kand. Brusevitz: alla kristendomsbekännare böra ej bekämpas af socialdemokraterna, emedan de religiösa genom sin lära arbeta för goda sociala mål. Kristendomens nuvarande lära håller dock på att aftyna på grund af sin ålder, men håller något nytt på att komma i dess ställe. Socialdemokraterna anser religionen bör vara en privatsak emedan den ej gillar att staten skall under- stödja densamma. Kand. Sandgren ville framhålla att socialdemokraterna äga sina fel och brister lika väl som prästerna. Hade i sitt förra yttrande ej ämnet försvara ortodoxin, utan blott velat velat påvisa att den äfven uträttar mycket godt. omnämnde ock att de kristliga socialdemokraterna i utlandet, i synnerhet i Tyskland, äro mycket talrika och där uträtta stor social verksamhet. M. Nilsson tyckte det ej voro underligt om socialdemokraterna motsätta sig prästerna, enär dessa ofta agitera mot arbetarne och deras sociala verk- samhet. Ansåg religionen bör vara en privatsak så att ej någon stöttes bort från arbetarepartet af några bestämmelser i dena sak. Och bör en god kristen äfven vara intresserad för den sociala verksamheten. Klandrade vidare de socialdemokrater, somej ansågo dem, som äfven tillhöra något religiöst samfund, för goda partivänner. Kand. Knut Larsson: hvarken prästerskapet eller socialdemokratien skall be- dömas individuellt utan efter deras verksamhet. Och bör religionen vara privatsak, emedan det ej är rätt att den understödjes af staten, ty en lära skall bygga på sin egen kraft. Hr B. Lundgren: Kristligt sociala personer taga ofta afstånd från socialdemo- kraternas reformarbete på grund af inflytande från sina samfund. Och är prästerskapets arbete som göres till frpmma för arbetarne ej så stort som motståndet de göra mot förut nämnda reformarbete. Instämde för öfrigt i kand. Janssons yttrande. Hr J.A. Falk: religionen kan blifva privatsak först när full religions- frihet vunnits. ansåg vidare kristendomsläran tvetydig. Hr G. Hansson: prästernas barmhertighetsverk äro ej så stora och jäm- förliga med socialdemokraternas rättsanspråk på att ingen nöd skall finnas i samhället. Religionen är af två olika slag, nämligen de socialt och skriftligt rligiösa och böra 81. således bedömas hvar för sig. Hr rén kunde ej gilla att en del religiösa samfund ej ansågo sina anhängare för god sådana om de tillhörde sin fack- förening eller socialdemokraterna och ibland rentaf förbjöd detta. Hr Öhrström ansåg socialdemokraterna och de religiösa böra samarbeta, enär de förra arbeta för att individen skall få det bra här i lifvet och de senare i ett kommande enl. läran. Hr Kastello: stats- och frikornas ledare gilla säkert ej socialdemokraternas verksamhet enär de så ofta motsätta sig den och ingen i hela Sverige och blott en i Norge af de förutnämnda tillhöra socialdem. partiet. Kand. Hedén trodde, med anledning af Sandegrens yttrande, att de i Tysk- land talrika "kristligt sociala" abetarne, hvilka äro till största delen katoliker, ej utöfvar kunna jenomföra/ något större värkligt effektivt/ socialt reformarbete; ty dessa stå nämligen aftast under ett hindrande öfverinseende. He M. Nilsson bad om tillgift om han i det senare af sitt förra yttrande därmed sårat någon, hvilket ej varit meningen utan blott velat påvisa att äfven de som tillhöra religiösa samfund kunna vara fackföreningsmedlemmar och äfven aktivt intresserade för arbetarrörelsen. Hr Wendt instämde med föregående talares senaste yttrande. Kand. Silow: Prästerna äro dock, ehuru flera dock ej inse det, socialt intresserade, hvilket bevisas af att de utöfva god social verksamhet och äfven därigenom att början här i Skandinavien är gjord med öppet erkän- nande af socialdemokratien. §9. Afslöts diskussionen och då intet vidare förekom till behandling afslutades sammanträdet. Uppsala som ofvan Arvid Ekstedt sekr. Godkänt Erik Hedén ordf. 83. Protokoll, hållet vid fören. Laboremus' sammantr d. 20 apr. 04. §1. Upplästes och godkändes föreg. mötes protokoll. §2. På af ordf. framställdt förslag bordlades stadgeändrongs-förslaget. §3. Beslöt fören. sedermera låta trycka stadgarna å medlemskort och tillhandahålla medl. dem mot en afgift af 10 öre st. §4. Invalda i föreningen : hrr Lundin, C.A. Eriksson, J.H. Karlsson och J. Fredriksson. §5. Föreslogs till inval: gjutaren Valfrid Gustafsson, Wretzs, af Kastello; gjutaren Ohrström af Favre. §6. Beslöt föreningen tillbjuda arbetarpressen en seie artiklar (omkring/ 12 årligen) à 1,50 eller 2,-; afhandlande så vidt möjligt/ intressanta och aktuella minnen för dem det berör. §7. Valdes till ordf. hr Hagberg och till sekr. M. Nilsson att fungera under diskussionen. §8. Höll kand. Curt Lamm ett längre, ingående och sakrikt inledningsföredrag öfver Sveriges äktenskapslagar, hvari föredragshållaren skarpt kraftigt/ framhöll behofvet af reformer i äktenskapslag- stiftningen. Som slutpåstående framhöll talaren inledaren för sin del önskvärdheten af införande af obligatoriskt civiläktenskap, fri skilsmessa, vinnande af större enkelhet och ändamålsenlig- het i de förmögenhetsrättsliga äktenskapsbe- stämmelserna och bättre tillgodoseende af de oäkta barnens rätt. I den följande lifliga diskussionen yttrade sig hrr. Söderkvist, Castello, Crl Lamm, Hedén, Silov, Jonsson, Sjöstrand och Birger Lundgren hvilka alla hade det gemensamt med inledaren att de framhöllo be- hofvet af reformer i nämda afseende. Kand. Söderkvist föreslog följande resolution: Då äktenskapet sådant det bör blifva föremål för lagstiftning, enligt mötets förmenande hvarkden är ett en/ religiös eller etisk institution utan en rent rättslig företeelse, anser mötet, att obligatorisk borgerlig vigsel bör införas, att kyrkliga myn- digheters befattning i olika afseenden med äktenskapets upplösning bör upphöra och att äktenskapshinder, sådana som hednisk religion eller hor bör försvinna. Därjämte anser mötet att den genom rättspraxis skapa- de möjligheten att under alla förhållanden erhålla äktenskapsskill- nad bör med nödiga tekniska modifikationer legaliseras. Resolutionen antogs med 11 röster mot 10 för afslag som af- gåvos för att diskutionen skulle utgöra svaret på frågan./ Mot beslutet reserverade sig hrr E. Jansson, ordf. Sjöstrand, C. Lamm och Upsala den 20 April 1904 Magn. Nilsson disk. sekr. 85. §.9. Valdes hrr Silow, B. Lundgren och Hugo Johansson att jämte styrelsen utreda frågan om tidnings- artikelserien. §10. Antog föreningen en inbjudan från Arbetare- kommunen om deltagande i 1:sta maj-demonstrationen §11. Uppdrogs åt styrelsen att till de olika fackföre- ningarne i staden utskicka bidragslistor, då den så skulle finna det nödigt, till förmån för stadens droskkuskar vid en event. arbetsnedläggelse. Uppsala som ofvan Arvid Ekstedt sekr. Godkänt Erik Hedén ordf.