Protokoll vid föreningen Laboremus' sammanträde den 6 maj 1904. §1. Öppnades sammanträdet och då förenin- gens sekreterare var hindrad att närvara vid sam- manträdet, utsågs undertecknad att föra protokol- let. §2. Upplästes och godkändes protokollet för före- gående sammanträde. §3 Invaldes i föreningen: gjutaren Öhrström, föreslagen af hr. Favre Om den andre föreslagne, gjutaren V. Gustafs- son, upplystes att han ej var kvar i staden. §4. föreslogs till inval i föreningen: af hr. Söderqvist: Droskkusken G. Pettersson, sekreterare i droskkuskfackföreningen (Åkerlund) samt kand. Johannes Kjellström. af ordföranden: Fil. kand. Harald Ljungkrantz af hr. Silow Kand. Källander, västg. af hr. Wallin: Lokomotivfändare G. Nyfeldt. Vaksalag. 24 eldare §5. Uppsköts på förslag af hr. Silow att förelig- gande förslagets tills ändring af stadgarna. §6. Upplästes och bordlades ett af styrelsen föreslaget uttalande af föjlande lydelse: Föreningen anser lämpligt att åt dess program gif= ves den tolkningen, att hädanefter endast socialdemo- kratiskt sinnade personer kommer att i föreningen in- väljas. §7. Föredrogs en inbjudan från föreningen "Studen= ter och arbetare" till föreningen Laboremus att sän= da ombud till att deltaga i den sociala kongress som af "Studenter och arbetare" anordnas i Stock- holm den 3 - 5 juni 1904. Vid behandlingen af denna punkt framställde hr. Sö- derqvist det yrkande om att föreningen Laboremus skulle utse sin ordförande att vara föreningens ombud vid den sociala kongressen att dennes representation skulle försiggå utan någon kostnad för föreningen att ombudet icke skulle äga att deltaga i några sådana beslut af kongressen, genom hvilka föreningen skulle ikläda sig någon förpliktelse. Hr. vice ordförande instämde i detta yrkande. Hr. Nilsson yrkade, att ombudet skulle tillerlännas ett arvode af 5 kr. Hr. Brusewitz yrkade att ombudet ej skulle hindas genom någon instruktion. Hr. ordföranden anhöll, att därest han utsågs till ombud, intet arvode måtte beviljas honom, samt förkla- rade, att han ej ansåg sig ha någon rett att genom deltagande i ett beslut å kongressen förplikta före- ningen. Det sistnämnda betonades ytterligare af hr. M. Lamm. Föreningen beslöt: att antaga "Studenter och arbetares" inbjudan och till ombud vid kongressen utse ordföranden Knut Hedén; att icke bevilja något arvode åt ombudet samt att icke binda ombudet genom någon instruk- tion. Sistnämnda beslut fattades med 11 röster mot 7, hvilka senare röstade för hr. Söderqvists förslag. §8. Beslöt föreningen: att anställa ett festsammanträde; samt att detta festsammanträde skulle vara fullt ab- solutistiskt, hvarvid närmare tolkning af uttryc- ket fullt absolutistiskt öfverlämnades åt styrel- sen. Minoriteten röstade för ett af hr. Brusewitz mot sista punkten framställdt motförslag, enligt hvilket föreningen ej skulle fatta något bindan- de beslut om arten och grunen af absolutism vid festsammanträdet, utan endast uttala sin sympati för att detsamma hölls absolutistiskt, §9 Utsågs föreningens vice ordförande till ordförande och undertecknad till sekreterare för aftonens diskussion. Docenten Stjernberg höll inledningsföredraget om Rösträttsfrågan. Talaren framhöll först det egendom- liga i att högern och de moderata för närvarande vore så ytterst ifriga för att få rösträttsfrågan löst och framför allt att få den löst nu. Och detta, oaktadt rösträttsfrå- gan, enligt Stockholms Dagblad, blott vore en formell fråga, ej en lifsfråga. Dock vore detta, att lösa den for- mella frågan först, ett typiskt drag i svensk politik. Enligt talarens uppfattning vore rösträttsfrågan en lifs- fråga såsom medlet för lösande fö en mängd andra frå- gor. Den politiska makten låge för närvarande i fastighets- ägarnes händer. Dessas makt vore till och med större än stor- kapitalismens. När sålunda en klass behärskade den poli- tiska situationen i ett land, plägade de typiska förteel- ser inträda, att denna klass intressen främjades, me- dan andra intressen motarbetades och att statskas- san användes i denna klass syfte. därför vore det i vissa fall lättare att få reformer genomförda i en akto- krati än i ett konstitutionellt styrdt land, hvilket talaren bestyrker genom en jämförelse mellan landsfrå- gan och en motsvarande inre kolonisationsfråga i Ryss- land. Talaren anförde därpå exempel på frågor, för hvilkas lö- sande fastighetsägarväldet vore ett hinder. En sådan vore egna-hus-frågan på landet. De som redan ägde jord, tänk- te nämligen ej på de andra och ha för liten erfarenhet af dessas svårighet att bilda egna hem. I tjugo år hade man derför arbetat på denna frågas lösning utan något tillfredsställande resultat. Ett förslag af 1891 hade ledt till ägostyckningslagen, hvilken nu ansåg så- som ett hinder. Det förslag som till innevarande års riks- dag vore framlagt, ställde alltför stora kraf på lånta- garen. Äfven bostadsfrågan i städerna stötte på motstånd, från fastighetsägarnas sida. Då dessa ej ville att hy- rorna skulle nedpressas, motarbetade de ofta förslag om förbättrade kommunikationer. Förslag att inskränka den enskilde äganderatten till stadsfastigheter har af- slagits. Dock är detta ett gammalt svenskt rättsinstitut , äf- ven antaget i modern utländsk rätt. Äfven fastighetsbeskattningen behöfver reformeras. Lagstift- ningen är bristfällig, därigeom att den bestämmer, att taxering af fastighet skall ske efter dess afkastning, ej efter dess försälningsvärde. Men äfven tillämpningen af den gällan- de lagstiftningen är orättvis. Fastigheterna i Sverige tor- de i allmänhet vara uppskattade lägre än det verkliga afkastningsvärdet. Vid antagandet af inkomstskatte- förordningen sökte landtmannapartiet åstadkomma/ hindra, att inkomst- skatten så litet som möjligt skulle drabba inkomst af fast egendom. Och i första kammaren väcktes nyli- gen en motion, som afsåg att bl.a. undandraga bestäm- melserna om Taxeringsnämdernas sammansättning från gemensam votering. Ej heller skogsfrågan har fått en tillfredsställande lösning. 1903 års lagar äro bristfälliga och särskildt är dess straffbestämmelser för milda. Vid sidan af dessa framträder Åkarpslagarnas stränghet så mycket skarpa- re. Ett dylikt system af klasslagstiftning är ägnadt att rubba medborgarnes aktning för lagen. Ty denna akt- ning beror ej blott på individernas utan äfven på lagens beskaffenhet. Statens tillgångar användes till jordbruksintressenas befrämjande, medan industriens, handelns och sjöfartens intres- sen åsidosättas. Den svenska industrien skulle kunna leda till export, om flera direkta förbindelser med and- ra länder funnes. Men för upprättande af sådana förbindelser fordras statsunderstöd, emedan de ej bära sig i början. I dessa frågor borde industriidkarne inse att deras intressen äro mer öfverensstämmande med industriarbetarnes än med jordbrukarnes. Kommunikationsväsendet borde mindre än hvad nu är fallet vara anlagdt på direkt vinst och mera på att befrämja samfärdseln. Aktiebolagen äro i sig själfva en stor makt i sam- hället och att utrusta dem med kommunala och po- litiska rättigheter är därför oriktigt och sätter statsintresset i fara. Äfven på det ekonomiska områ- det kan deras makt i vissa fall behöfva inskrän- kas. Sålunda äro ju stora faror förenade med t.ex. trusterna eller de stora gruf- och sågverksbolagen. Äfven skolfrågan väntade på en bättre lösning än den fått. Konfirmationen, d.v.s. befästelsen i Tron, in- fördes på 1600-talet, men sedan har vid olika skolre- former nya former af konfirmationen skapats. En dylik öf- verdrifven religionsundervisning torde ej ha någon nytta hvarken för religionen eller för allmänbildningen. Öfver- allt i utlandet göras ansträngningar för folkbildningens hö- jande. Skolan har stor betydelse såsom grundläggan- de för samhället i dess helhet. Ehuru ej socialist förkla- rade sig talaren önskas lika utvecklingsmöjligheter för alla. En sådan likhet skulle försona motsättnin- gen mellan individerna och samhället. För detta fordras både konfirmationens minskande och en afgiftsfri undervis- ning. Men skulle äfven kunna sägas, att det i vårt land finnes en ungdomsfråga. Ungdomens röst hörs allt- för litet, nu till och med mindre än på ståndssp - tationens tid. Man har tvistat om, huruvida emigrationen hade sin orsak i landets politiska organisation eller ej. Ta- laren trodde ej detta, att den politiska organisationen vore en orsak till att in personer utvandrade, men väl en af de faktorer, som gjorde att de ej återvände till Sve- rige. I flera andra länder, t.ex. Schweitz, återvände nämligen emigranterna ofta, efter någon tids förlopp till fosterlandet. för genomförandet af alla dessa frågors lösning, är nu röststatens utsträckning ett medel. Sarantierna äro derför förkastliga i den mån som de komma att öka motståndet mot detta måls fullföljande. Samhällets kraf hade man ofta anfört såsom skäl för flera sådana garantier, men hvem kunde bedö- ma dessa kraf, om ej samhället själft. Farorna af ett folkvälde äro olika i olika län- der. Att demokratien ägde förutsättningar för en god utveckling i Sverige, kan man se bl.a. af den duglig- het, som de svenska migranterna ådagalägga i styrel- sen af de stater, dit de utvandrat. Farorna af folkväldet bero på människans kortsynthet Denna kan leda till invandringsförbud och utvandrings- påbud, hvilka stå i strid med samhällets utvecklingsmöj- ligheter. Vidare kan landets ekonomiska välstånd nedsät- tas genom olämpliga beskattningsformer. Då nämligen skatterna i regel användas till improduktiva ändamål, är det ej lämpligt att de tages af det, som eljest skul- le ha användts för kapitalbildning. Oafsedt att faran ej är aktuell, är den dock ej i nutiden af svårare natur på grund af den hastighet, hvarmed kapitalbild- ningen försiggår. Bland de garantier mot den allmäna rösträttens miss- bruk, som sedan finnas, märkas regeringsformen och första kammaren. Man synes på de håll, där man yrkar på ytter- ligare garantier, ej vilja låta de nu nämnda komma i verk- samhet. En annan garanti, om hvilken ingen strid råder, är utjämningen mellan stads- och landsbygd. Bland de omtvistade garantierna nämner talaren först åldersstreckets höjande, hvilket han ansåg så mycket obe- höfligare och onyttigare, om proportionella valo infördes. Ungdomen borde bli representerad, ty den hade i flera vik- tiga frågor, såsom i värnplikts- och skolfrågorna att stödja sig på en erfarenhet, som ej stode de äldre till buds. Utskyldsstrecket syntes talaren tämligen ofarligt, likaså värnpliktsstrecket. De proportionella valen trodde talaren däremot vara äg- nade att neutralisera vårt politiska lif. Då regeringen ej ville taga något initiativ är det nödvändigt, att par- tierna äro starka. I Belgien fanns från början ett starkt partiväsende och de proportionella valen voro nödvändiga såsom säkerhetsventil mot detta. I Sve- rige är däremot partiväsendet svagt och och bör ej ytter- ligare försvagas. Första kammaren skulle för hvarje fall få nytta genom proportionella val till andra kammaren. Antin- gen hade dessa nämligen till starka partimotsatser i andra kammaren och då är första kammaren säker på att alltid ha en grupp af anhängare där, eller och splittra de andra kammaren och då får första kammaren genom sin enighet öfvermakten. I motsats mot Svenrin ville talaren slutligen fram- hålla, att de proportionella valen äro ägnade att be- främja ytterlighetspartier. Förslaget att municipalsamhällena skola sammanfö- ras med städerna, vore enligt talarens åsikt förkastligt. Det vore snarast att betrakta såsom en manipula- tion med valkretsindelningen. Man hade såsom skäl för ett dylikt sammanförande anfört den intresse- motsats som fanns mellan den industriidkande och den jordbruksidkande befolkningen, men detta resonemang höll ej streck. Ty man kunde ju ej tvinga industi- samhällen att bilda municipalsamhällen. Hvad slutligen beträffar den från första-kammarhåll föreslgna inskränkningen i de gemensamma voteringar- na, vore den nog knappast tillkommen för att skyd- da landets kapital mot en oförståndig beskattning - någon fara för en dylik vore visserligen tänkbar, men alls ej aktuell - , utan den vore tillkommen för att göra första kammaren från en hämmande till en fullstän- digt hindrande makt. När man i detta fall gjorde jämförelser med För senatens ställning i Förenta staterna, vore denna jämförelse ytterst haltande ty denna senat är vald efter allmän rösträtt u- tan några af de/ garantier, som i Sverige föreslagits mot en sådan. "Vi kunna därför, slutade talaren, säga: Gif oss en så sammansatt första kammare och vi skola med glädje utvidga dess makt." Efter det med lifligt bifall hälsade inlednings- föredraget, yttrade sig Hr. Söderqvist, som ansåg utskyldsstrecket ha större betydelse, än hvad inledaren framhållet. Såsom ordent- lighetsgaranti hade det ingen betydelse, ty om utskyl- derna blefvo erlagda eller ej berodde ej på den skatt- skyldiges fria vilja, utan på hans utmätningsbara tillgångar och ytterst på utmätningslag- stiftningen. Det vore inkonsekvent, att då censur-strec ket skulle borttagas, bibehålla ett utskylds- streck. Särskildt vore ett kommunalutskyldsstreck olämpligt, på grund af den kommunala beskattnin- gen olikhet i olika delar af landet. Inskränkningen på grund af fattigvårds åtnju- tande, hvilken äfven förekom i socialdemokraternas rösträttsförslag, ansåg talaren ej heller fullt lämp- lig, särskildt ej i den form, den där fått. Man borde ha låtit målmanskapet, ej fattigdo- men vara det afgörande. På så sätt hade man undvikit en mängd nya begreppsbestämningar och dessutom begagnat sig af ett redan befintligt rättsinstitut, något som riksdagen ofta försummade. Åldersstreckets höjande ansåg talaren ytterst farligt. En- ligt Kungl. Maj:ts förslag skulle rösträtten kunna ut- öfvas först vid 26-28 års ålder. Enligt en uppgift Statistiska/ Centralbyråns utredning/ som talaren hort, skulle i Stockholm/ valjare-antalet genom en sådan reform absolut minskas. I det hela trodde talaren ej att Kungl. Maj:ts förslag vore ägnadt att befrämja en demokratisk ut- veckling. Hr. Hedén framkastade den frågan, huru många af garantierna man borde anse sig kunna vara med om för att få bort censur-strecket. Inledaren framhöll att en uppryckning af det po- litiska lifvet var nödvändig. Talaren trodde, att röst- rättsfrågan blott kunde lösas i samband med en ny här- ordningsreform och klandrade de frisinnades politik un- der den senaste härordningsfrågan; de borde då ha bättre begagnat sig af situationen för att genomdrifa sina kraf, då de borde ha insett, att härordningsförslaget för hvarje fall skulle ha genomdrifvits. Hr. Nilsson ansåg, att utskyldsstrecket ej var så farligt på grund af den hänsynslöshet med hvilken utmätningsmännen skötte indrifningarna. Däremot vore åldersstrecket farligt, särskildt bland arbetarne. Inledaren förordade organisationer för skatteinbetal- ning och framhöll äfven förhoppningen om en eventu- ell skatteomläggning såsom ett skäl hvarför man kunde foga sig i utskyldsstreckets bibehållan- de. Hr. Hedén undrade, om den form Kungl. Maj:t valt för bostadsbandets upphörande vore lämplig. Den skul- le blott leda till att Landtmannaledare sådana som Olof Jonsson i Hof m.fl. under alla förhållanden fin- ge säte och stämma i andra kammaren. Talaren framhöll, att far rädslan för yrkespoliti vore väsent- ligen förfelad: det behöfdes tvärtom folk, som försto- de politiken. Till höjandet af åldersgränsen var talaren motstån- dare. En arbetare vid 21 års ålder hade ofta större praktisk erfarenhet än en student vid 30 år. Själfförsörjning vore därför ett lämpligare valrättsvillkor än en bestämd ål- dersgräns. Underligt vore att prof. Fahlbeck ville inskränka industri-arbetarnes rösträtt genom inskränkningar i städernas representationsrätt, då likväl industriar- betarne i allmänhet het vore de politiskt mest intres- serade. Talaren trodde, att allmän rösträtt möjligen skulle med- föra högermajoritet. Inom de borgerliga kretsarna hade man länge föraktat politiken. Därför hade på många håll uppkommit oför- måga af politiskt tänkande. I denna oförmåga, ej i nå- gon brist på ärligt frisinne hos justitieministern tor- de man ha att söka orsakerna till det Kungliga för- slagets fel. Talaren önskade hellre en öfertygelsens politik än en kompromisspolitik och hoppades att arbetarklassen i detta afseende skulle leda politiken i rätt riktning. Ta- laren slutade med uppmaning till alla att arbeta på en verkligt radikal reform. Hr. B. Lundgren ansåg skatterna vara alltför höga. Då därför stora svårigheter vore förenade med deras betalning, var talaren afgjordt motståndare till ut- skyldsstrecket. Efter ett kortare yttrande af hr. Hedén framhöll inledaren, hurusom äfven från myndigheternas vi- da större tillmötesgående kunde och borde visas i - skattarnas inbetalning och anförde exempel härpå från utlandet. Undertecknad framhöll, att om de liberala ville utan hinder af bostadsbandet kunna insätta sina främsta män i andra kammaren, de äfven måste medgifva sina motståndare en liknande förmån. Hvad beträffar upphäfandet af 800-kronorsstrecket ansåg undertecknad detta vara en rättvis reform men trodde ej, att den skulle kunna åstadkomma särskildt mycket till främjande af en demokra- tisk utveckling, i synnerhet som första kammaren bibehölle sin makt. Långt ifrån att såsom föreslagits i riksdagen, ökar denna makt, måste man därför vore otänkt arbeta på att minska densamma. Hr. Hedén förtydligade sitt yttrande om bostadsbandet. Han vore anhängare af en reform, som upphäfde bostads- bandet för hela riket och skulle i så fall underkasta sig att det äfven tillförde motpartiet en förmån. Men att bibehålla ett bostadsband för länet syntes ho- nom vara en förändring, som saknade eget berättigan- de och vore framkallade af tveksamhet i valet mel- lan två åsikter: den som ville bibehålla och den, som ville afskaffa bostadsbandet. En dylik förändring skulle medföra rättvisa gentemot Stockholm. Efter kortare inlägg af hrr Lagercrantz och Söder qvist, yttrade sig hr. M. Lamm som påpekade att åldersstreckets höjande vore en eftergift, som de frisinnade gjort utan att de konservativa någonsin begärt det Efter kortare inlägg af hrr. Hedén och Nilsson begär- des ordet af hr. Wehlin, som i ett längre anförande häfdade demo- kratins berättigande. Talaren klandrade skarpt kom- promisspolitiken och förordade ett enkammarsystem med allmän rösträtt och proportionella val. Hr. Brusewitz ville ej gå med på en våldspolitik och ansåg att Sverige ej hade råd till att skulle lida alltför mycket af att en verklig obstruktions politik genomfördes. Därför vore kompromissen nog den väg man måste anlita. Hr. Wahlin opponerade sig ånyo mot kompromiss- politiken. Härmed var diskussionen afslutad och då in- tet vidare ärende förekom, upplöstes samman- trädet, sedan ordföranden, kand. Hedén, framfört de närvarandes stora tacksamhet till inledaren. Upsala som ofvan. Kurt Lamm. Protokoll vid Laboremus' sammanträde den 21 maj 1904. §1. Öppnades sammanträdet, som var det sista för terminen och afhölls å Fenix i samband med en helnykter kollation. §2. Upplästes och godkändes föregående mötes protokoll. §3. Invaldes i föreningen: Droskkusken Petters- son, Kand. Kjellström, Kand. H. Ljung- krantz, kand Källander och lok-eld. Nyfeldt. 14. Föreslogs till inval: Kandidaterna O. Rosén och Sædén. §5. Följande tillägg till stadgarne föreslogs af kand. Silow: "Medlem som änskönt i staden närvarande o vederbörligen kallad/ utan hinder af sjuk- dom uteblifvit från 5 sammanträden under en termin, anses hafva ur föreningen ut- gått. Kontrollen utöfvas af sekreteraren." §6. Valdes styrelse och blef densamma i sin helhet omvald sålunda: kand. E. Hedén, ordf.; galvanisör J.A. Haglund, v.ordf.; typo- grafen A. Ekstedt, sekr.; plåtslag. M. Nilsson, skattm.; femte ledamot kand. N. Söderqvist. §.7. Meddelade ordf. att den af föreningen startade tidningsartikelserien blifvit an- tagen af flera tidningar och således rönt god anslutning §8. Godkände fören. ett af ordf. framställt föslag att syrelsen skulle utse suppleant till ombud vid Studenter och arbetares kon- gress i Stockholm innev. sommar. §9. Efter supén, som afåts under den mest gemytliga kamratstämning, höll föreningens inbjudne gäst, redak- tör Rosén från Gäfle, föredrag om "Den kooperativa arbetarerörelsen i sin hemstad". Tal. framhöll att nyssnämnda rörelse därstädes nått ett stort uppsving i jämförelse med många andra platser i Sverige. De första som i Gäfle startade ett kooperativt företag voro möbelsnickarne. Men på grund af ett litet begynnelsekapital och att deras arbete ej kunde röna någon större afgång, arbetar den under små förhållanden. Cigarrfabriken Fram (Cigarr- och Tobaksproduktions- föreningen Fram u.p.a. i Gäfle) däremot, som tilkom under strejken vid Rethigs cigarrfabrik 1901, har stadigt gått framåt, så efter att i början sysselsatte ett 30-tal arbetare är det nu ett 50-tal. Fören. inkomster 1903 voro 133,000, utgifter 78,000, skulder 49,000, tillgångar 26,000 i inv. o. lager. Häraf kan synas, mente tal., att arbetarne icke äro odugliga att sköta affärer, hvilket ofta framhålles. Kooperativa bageriarbetareföreningen, stiftad 1902, är den bästa och mest lofvande. Dess nettovinst föreg år var 3,800 kr. Som bevis på dess framgång kan nämnas att den inrättat ytterligare 2 bagerier. Gäfle arbetares konsumtionsförening startades af 6 pers. 1898. Ur dess historik kan framhållas att den konstituerades af 34 pers. med ett begynnelsekapital af 153 kr. Försäljningen försiggick i början i en dålig källarlokal, som snart nog utdömdes. Men nu är dess medlemsantal 1,300 och äger den 7 försäljningslokaler i olika delar af Gäfle. Nettovinsten år 1903 var 14,000 kr. Föreningen äger äfven affärer utom staden. En sparkassa för medl. har ock bildats. Äfven en samköpsförening har kommit till stånd på initiativ af föreninge, den förstnämnda har visat sig vara till stor nytta för norrlands konsumtionsföreningar. Folkets Hus, som äfven kan räknas till de kooperativa företagen, äger i tillgångar 40,000 kr. äger dock ännu icke eget hus utan hyr en fastighet som den sedermera uthyr till de olika fackföreningarne. Tryckeri- och tidningsföreningen startades i början af 1903. Här, liksom vid de flesta af de förut nämnda föreningarnes startande, var det Folkets Hus-föreningen som trädde hjälpande emellan. Företaget har på senare tid vunnit goda framsteg, men något öfverskott har ännu ej varit att erhålla. Föreningen Aktiv inom stuveriarbetarne är den senast startade och har ej lyckats arbeta med någon framgång. Stuverikvinnorna ha nämligen på ett oförsynt sätt agiterat mot arbetarnes företag hvilket lättare kunnat ske genom att arbetarne saknat tillräckligt stort begynnelsekapital. Af det här relaterade synes att den kooperativa verksamheten inom arbetarne i Gäfle vunnit stora framsteg. Äfven ett bankföretag är starkt påtänkt att bildas på grund af oginhet från bankerna mot arbetarne. Efter det inträssanta och sakrika föredrager, som hälsades med stort bifall, vidtog en kortare diskussion om den kooperativa rö- relsen i Sverige. Då nu den tillåtna tiden var ute och icke heller något vidare å dagordningen förekom afslöts ammanträdet efter ett 4-faldigt lefve för Arbetarepressen, red. Rosen och arbetarerörelsen. Härpå svarade red. Rosén och erkände med nöje sin glädje och stora tillfresställelse öfver att studen- terna genom Laboremus börjat räcka arbetarerörelsen handen och intressera sig för densamma med aktivt deltagande, och föreslog ett 4-faldigt leve för de socialdemokratiska studenterna och föreningen Laboremus mål. Och var det i allo inträssanta och trefliga sammanträdet en värdig afslutning på föreningens arbete denna termin. Uppsala som ofvan. Arvid Ekstedt, sekr. Protokoll vid Laboremus' sammanträde den 16 sept. 04. §1. Öppnade ordf. mötet, som var det första for terminen och hälsade de närvarande välkoma. §2. Invaldes i fören.: Kandidaterna O. Rosén o. Sædén §3. Föreslogs till inval: Målaren Agaton Andersson (af B. Lundgren), kakelugnsmakaren Karlsson Linnég 19/ (af Hedén), red. O. Rosén, Gäfle (af Söderqvist). §4. Antogs följande Stadgar för Föreningen Laboremus. §1. Å hvarje termins sista sammanträde till- sättes en styrelse bestående af ordf., v. ordf. sekr., skattm. och femte styrelseledamot. §2. Där någon till inval föreslås, kan om- röstning först å ett följande samman- träde anställas; och skall invalet vara enhälligt. §3. Revisionsberättelse skall föreläggas föreningen å kalderårets första sammanträde samt eljest å sammanträdet näst efter det då underrättelse om skattm. afgång inlupit. §4. Alla inval ske medelst sluten omröstning. §5. Medlem som änskönt i staden närvarande och vederbörligen kallad, utan hinder af sjuk- dom uteblifvit från 5 sammanträden under en termin, anses hafva ur föreningen utgått. Kontrollen utöfvas af sekreteraren. §6. Förslag till stadgeändring skall skriftligen framläggas. I öfrigt lända föreskrifterna i §2 i tillämpliga delar till efterrättelse, dock att ⅔ i majoritet är tillfyllest. §5. Antogs af föreningen följande Program. Föreningen Laboremus afser att utgöra en sammanslutning af tanke- och kroppsarbetare i syfte att genom solidariskt arbete gent emot gemensamma fiender till- varataga gemensamma politiska och sociala inträssen. Föreningen bestämmer för hvarje arbets- termin ett handlingsprogram. Om det af styrelsen å sammanträdet den 6 maj d.å. föreslagna uttalandet att tilläggas programmet utspann sig en liflig diskussion. För dess antagande talade Hrr Söderqvist, Haglund och Hansson, hvilka höllo före att fören. höll på att urarta sig emot hvad den från början var och således be- höfde markera sin ställning skarpare för att fullt kunna motsvara sitt än- damål. Hrr Hedén, Lagercrantz, Lindhagen och Nilsson uttalade sin tvekan för huruvida det för föreningen skulle vara nyttigt, d.v.s. så att den därigenom skulle få svårt att vinna nya medlemmar, i synnerhet bland de studerande, om den fordrade att hvarje inträdande skulle vara socialdemokrat. Beslöt emellertid föreningen med 10 röster mot 7 att frågan skulle bordläggas för att å nästa möte afgöras. Kand. Söderqvist röstade mot bordläggning. §6. Tillsatte föreningen följande kom- mitté att anordna föreläsare vid fack- föreningars sammanträden : Kandidaterna N. Söderqvist, M. Lamm och E. Jansson. §7. Upplyste ordf. att fören. artikelserie för arbetarpressen rönt god framgång. Till kommitté för densamma valdes: Hrr E. Hedén, E. Krain och H. Johansson. §8. Efter hr. M. Nilssons afsägelse att kvarstå som skattmästare på grund af arbetsförhinder valde föreningen hr. B. Landegren. §9. Valdes följande revisorer: Hrr. K. Karlsson och F. Öhrnström. §10. Framställde hr. J.W. Ax förslag att fören. borde göra något för att få missförhållan- dena rättade bland sjukskötarne och sjukskoters- korna vid härv. asyl. En kommitté, bestående af hrr Ax och Pettersson, tillsattes för utrönande af arbetsförhållandena därstädes samt till styrelsen inlämna förslag. §11. Ett af Ordf lämnadt förslag att för- eningen skulle anordna gemensam diskussion/ samarbeta med Ung- domsklubben godkändes. Uppsala som ofvan Arvid Ekstedt sekr. Protokoll vid fören. Laboremus: sammanträde den 3 oktober 1904. §1. Öppnades mötet af ordf. Vid detsamma närvaro medl. ur Socialdemokratiska Ungdomsklubben och Uppsalakretsen af N.V.O. (Nykterhetsorden Verdandi för att deltaga och besluta i §5 här nedan. §2. Upplästes och godkändes föreg. mötets protokoll. §3. Invaldes i föreningen följande personer: Målaren Agaton Andersson, kakelugnsmak. Karlsson och red. E. Rosén, Gäfle. §4. Föreslogs till inval följande: kand. J.R. Lundh, Ö. Slotsg. 13/ v.d., Oskar Eriksson, C.J. Lööf Vretgr. 14, O. Wahlin Kyrkogårdsg.13/ ,I. Österström, Svartbäcksg. 7/ A.K. Örnberg Brandstation/, O. Strömberg Vretgr. 4 §5. Upptogs till behandling frågan om startandet af en söndagsskola för barn i samverkan med i §1 nämnda fören. hvilka i denna sak inlämnat protokollsutdrag som upplästes. Till disk. ordf. valdes hr Viktor Karlsson. Öfvergicks därefter till diskussion af frågan och blef denna mycket liflig. Under denna gjordes uttalanden för att skolan skulle ej verka i religiös riktning, men väl i praktiska saker, i nykterhetsundervisning, i socialdemokratiens och arbetarerörelsens historia, medels en god och sund moral, som dock ej skulle hämtas ur religionen samt äfven ämnen som voro för barnen roliga och nöjsamma. På kand. Söderqvist förslag tillsattes sedan följande kommitté: kandd. E. Jansson och O. Rosén samt hr Hugo Johansson att samverka med kommitterade ur de båda andra fören. §6. Upplästes och godkände fören. revisionsberättelsen för tiden 3 febr. - 21 maj. §7. Upptogs till slutbehandling det af styrelsen den 6 maj d.å. framlagda förslaget om tillägg till föreningens program af följande lydelse: "I föreningen må endast inväljas socialdemo- kratiskt sinnade personer." I den därpå föl- jande diskussionen yttrade sig bland andra följande Hedén sade sig vara villig gå med på till- lägget om fören ansåg det vara mest lämp- ligt för sin framgång. Söderqvist framhöll att tillägget måste an- tagas som fören. skulle kunna bibehålla sin prägel som socialdemokratisk. Wallin yrkade på att fören. skulle genom beslut afgöra om den vore socialdemokratisk Silow: Fören. måste antaga tillägget för att strikt kunna följa sitt program. E. Jansson förordade styrelsens förslag. Kurt Lamm upplyste han vid sitt inval ej hade reda på att fören. var socialdemokratisk och att han ej själf vore socialdemokrat. Önskade fören utta- lande hur sådan medlem skulle ställa sig. Hedén: De redan invalda icke-socialdemokraterna äga rätt kvarstå. Silow: De medl. som veta med sig icke vara socialdemo- krater får själfva bestämma genom att frivilligt kvarstå i eller utgå ur fören. Dessa uttalanden godkänd Ax yrkade på tilläggets antagande. Haglund framhöll förslaget nödvändigt att antagas. H. Johansson instämde i styrelsens förslag, men trodde det för nörvarande ej vara klokt af fören. att antaga detsamma. Detta emedan ej så många studentmedl. då skulle kunna vinnas. Brusewitz ansåg att en student ej har lika lätt som en arbetare att gå med på alla punkter i social- demokratiens program, samt uttalade sin egen ståndpunkt tvekande i vissa saker. Silow framhöll att hvrje medlem skall afgjordt vara socialdemokrat. Söderqvist instämde med föregående talare. Favre förordade styrelsens förslag. Efter det ytterligare några talare yttrat sig för förslagets antagande skreds till omröstning och blef styrelsens förslag enhälligt antaget. §8. bordlades det å dagordningen uppsatt disk.-ämnet: "Bör staten understödja arbetarnes själfjhjälpskassor och hur erhålla sådant?" §9. Uppdrogs åt ordf. att till ett kommande möte anskaffa en föredragshållare. Uppsala som ofvan Arvid Ekstedt, sekr. Protokoll vid Fören. Laboremus sammanträde den 27 oktober 1904. §1. Öppnades mötet af vice ordf. enär ordföranden på grund af sjukdom var hindrad närvara. §2. Föregående mötes protokoll upplästes och god- kändes. §3. Invaldes i föreningen: kand. J.R. Lund, C.J. Lööf, S. Österström, A.K. Örnberg, O. Ström- berg, Enkvist. §4. Föreslogs till inval: Kand. Wennerström, J.E. Lundberg Sysslomang. 41/, Packmästare Bengtsson (Storg. 20), G. Pettersson (Peterslund 10), M. Malmstedt (Stabbylund 3). §5. Framlades följande stadgeändringsförslag: som §6. Medlem, som änskönt i staden när- varande, under två på hvarandra följande terminer försummat betala vederbörliga af- gifter, anses hafva ur föreningen utträdt. som §2. Där någon till inval föreslås, kan omröstning först å ett följande sammanträde anställas och skall den invalde hafva erhållit minst 4/5 majoritet. Nuvarande §6 sålunda: Förslag till stadge- ändring skall skriftligen framläggas å första sammanträdet på terminen. I öfrigt etc. §.6. Valdes kand. Lund till suppleant i tidnings- artikel-kommittén. §7. Upplästes ett cirkulär från Vorlag der Socia- listischen Menatsheffe med anhållan att föreningen skulle prenumerera å dess tidskrift. Efter en kort diskussion afslogs an- hållan. Detta på grund af att kand. Söderqvist åtog sig bland studentmedl. åstadkomma prenumeration å 1 ex., hvilket sedan skulle tillfalla föreningens arkiv. §8. Framlade kommittén för utredande af sön- dagsskolefrågan sitt betänkande, hvaraf framgick: att lokal stod att erhålla i Folkets hus hvar söndag; att lämpliga och villiga lärarekrafter erhållits; att tillräckligt antal (minst 10) lärjungar säkerligen skulle anmäla sig; att skolan för denna termin blott bör ha en klass och minimiåldern bör sättas till omkring 10 år; samt att hvar och en af de i företaget intresserade föreningarna må till nödvändiga utgifter anslå en summa af 10 kr. Efter några meningsutbyten angående minimiåldern godkände föreningen utan ändring alla punkterna i betänkandet. Sedan föreningen nu godkändt kommitténs betänkande föreslog densamma vidare: 1) att som skolans program fastslås: "Skolan afser moralisk fostran af barnen till sannings- kärlek och nykterhet och bibringande hos dem af sådana kunskaper som kunna ut- veckla deras allmänt medborgerliga för- måga."; 2) att till namn på denna skola antages det af herr C.th. Berg föreslagna: "Barnens Medborgarskola"; 3) att undervisningen denna termin må med- delas i: alkohologi och arbetarrörelsens historia hvarjämte en del af tiden må upptagas af roande och väckande skild- ringar ur natur-, folk- och samhälls- lif, historiska berättelser, läsning af lämpliga dikter, sång coh musik o.s.v.; 4) att att en styrelse tillsättes af 9 personer, 3 ur hvar förening; samt 5) att ett anslag af 10 kr. till nödiga utgifter beviljas. Alla dessa punkter i detta förslag blefvo af föreningen utan ändring antagna. Till styrelsemedlemmar från Laboremus utsagos: Kandd. O. Ro- sén och E. Jansson samt hr. Favre. §9. På förslag af kand. Silow tillsattes en kommitté för utrönande af möjligheterna att organisera de kvinnliga arbeterskorna här i staden, samt/ att framkomma med förslag nästa termin. Till denna kom- mitté valdes: kand. Kjellström, hr. C.th. Berg, Öhrström, A. Wallin, kand. Sandegren. §10. Efter framkommet förslag af kand. Söderqvist uppdrogs år vice ordf. att inom föreningen upptaga medlemsafgifter för Uppsala Arbetarekommuns enskilda medlemmar. §11. Den från föregående möte bordlagda och nu å dagordningen uppsatta diskussionsfrågan bordlades äfven nu på grund af den mycket långt framskridna tiden. §12. Sedan ordet förklarats fritt gjordes en del uttalnden för att föreningen och dess medlemmar skulle agitera så mycket som möjligt vid de kommande stadsfullmäktigevalet härstädes. §13. Afslöts mötet slutligen vid midnatt. Uppsala som ofvan Arvid Ekstedt, sekr. Föreningen Laboremus tillsammans med socialdemo- kratiska Ungdomsklubben hade den 24 sept. ett sam- manträde. därvid ett intressant föredrag hölls af Amanuensen T. J:son Arne öfver ämnet: "Ett socialist- samhälle i Belgien". Protokoll vid föreningen Laboremus' sammanträde d. 4 november 1904 §1 Öppnades sammanträdet och som föreningens sekre- terare var hindrad närvara, utsågs undertecknad att föra protokollet §2 Upplästes protokollet för föregående sammanträ- de och godkändes med den ändring (på förslag af kand. Janson) att söndagsskolekommitténs förslag rörande undervis- ningsämnen för terminen skulle strykas. §3 Invaldes i föreningen kand. I. Vennerström. frågan om hrr Bengtssons, G. Pettersons och Malmstedts inval upp- sköts. §4 Antogs ett från föregående sammanträde hvilan- de förslag att §6 i stadgarne skulle lyda: Medlem som an- skönt i staden närvarande försummat betala vederbörliga afgifter under två på hvarandra följande terminer anses haf- va ur föreningen utträdt. §5 Med anledning af det från föregående sam- manträde hvilande stadgeförslaget (se föreg. prot.) fram- ställde kand. Janson ett ändringsförslag af följande ly- delse: Där någon till inval föreslås, kan omröstning först å ett följande sammanträde anställas och voe den mot hvars inval tre röster afgifvits, icke med- lem af föreningen. föreningen beslöt att ett ändrings- förslag i ett från föregående sammanträde hvilande förslag skulle kunna vid samma sammanträde anta- gas. Såväl det från föregående sammanträde hvilan- de förslaget som kand. Jansons ändringsförslag afslo- gos. §7 Framställde hr Haglund med anledning af det från föregående sammanträde hvilande stadgeförslaget (se föreg. protolkoll) ett ändringsförslag af följande lydelse: Förslag till stadgeädring skall skriftligen framläggas å första sammanträdet på vårterminen. Antogs detta hr Haglunds ändringsförslag, att nuvarande §6 i stadgarne skulle lyda: Förslag till stadgeändring skall skriftligen framläggas å första sammanträden på vårter- minen. §8 Beslöts att den vid ett föregående sammanträde till- satta kommittén för vinnande af upplysningar om de kvinn- liga arbetarnes ställning i Upsala skulle till nästa sam- manträde inkomma med kostnadsförslag för utskickande af frågoformulär §9 Meddelade hr Hedén att föreningens artikelserie nu kunde anses ekonomiskt tryggad. §10 Meddelade ordf. att vi troligen kunde få nästa sam- manträde den tredje onsdagen i November samt att till detta sammanträde hr Arne utlofvat ett föredrag om Landtbruksfrågan ur socialistisk synpunkt. §11 Redogjorde hr Silow för resultaten af hans och hr Söderqvists expedition till Hospitalet. Beslöts att frå- gan om föredrag på hospitalet skulle öfverlämnas åt föredragskommittén. §12 Föreslog hr Ax att föreningen skulle träda till dödgräfvarnas hjälp i deras strid med kyrkogårdssyss- lomannen. På hrr Lundgrens och Wallins förslag beslöt föreningen att häskjuta denna fråga till arbetarkom- munen. §13 Höll hr Johansson föredrag om "Bör staten understödja arbetarnes själfjhjälpskassor och hur erhålla sådant understöd". I diskussionen yttrade sig hrr Ekholm, Våhlin, Strömberg, Janson, Söderqvist, Sund- berg, Wåhlin samt inledaren. Upsala som ofvan Johannes Kjellström Protokoll fört vid föreningen Laboremus sammanträde den 16 Nov. 1904. §I Mötet öppnades af ordf. Kand. He- dén och som föreningens sekr. var förhindrad närvara och förra mötets sekr. afsade sig, utsågs undertecknad till sekr. §II Föreslagna till inval voro herrar Bengtsson, Pettersson o Malmsten. Som ingen yttrade sig om de två sistnämnda bordlades deras inväljan- de, då däremot packarm. Bengtsson efter rekommendation invaldes. §III Ordf. upplyste att han samtalat vid en person juris. stud. 1)/ Hrr Hagberg, som vore villig att inför föreningen hålla ett föredrag. Föreningen beslöt enhälligt att antaga detta 1) Juris gne och filosofie Kandidat samt e.o. hofrättsnotarie hrr. Hagbergs erbjudande. §IV Komiten "för undersökande af kvin- nornas arbetsförhållanden" fram- lämnade genom herr Kjellström en begäran att föreningen skulle ställa ett belopp af kr. 5.50 till till komitens förfogande i och för tryck- ning af frågeformulär. För detta skul- le fås ungefär 500 ex. Frågan upptogs till behandling. Herr Ekholm yrkade afslag på 500 ex. föreslog 300 Herr Söderqvist tviflade på frågefor- mulärens lämplighet. Tviflade på/ att des- sa blefvo sanningsenligt besvara- de. Herrar Lundgren å Silov yrkade bifall till komitens hemställan. Herr Brusewitz yrkade bordlägg- ning. Föreningen beslöt i enlig- het med komitenys k te §V Herr Söderqvist väckte ett förslag om att föreningen skulle hyra lokal för en bestämd tid och med bestämda mötesdagar. Ogillade det att föreningen så att säga fick tigga mötesdagarna af respektive fackföreningar. Föreningen besluta- de enhälligt antaga det framläm- nade förslaget. §VI Som ej nåra vidare föreningsange- lägenheter förekomma, öfverlämna- des ordet hr Örne, hvilken höll föredrag öfver ämnet: "Jordens Socialisering och förslag till hand- lingsprogram för Sveriges arbetare- parti." Talaren började med att framhålla det ringa arbete som parti- et ägnat landtarbetarna och deras undertryckta ställning. (Talaren) En hel mängd orsaker hade va- rit bidragande till att hålla landt- arbetarne nere i okunnighet och intresselöshet. Så nämde talaren katekesläsningen och bibelläsningen som så starkt placerade på landsbyg- den samt först o sist saknaden af solidaritetskänslan såsom hufvud- orsakerna, men det vore ej omöjligt att organisera dem, det har ju redan visat sig/. På senaste tiden har emigrati- onen visat de maktägande att det nog ej är på rätt ställt med afseende på såväl industri som landtarbetarne. Detta har visat i de senaste reform- genomförandene. Af dessa ha vi så riksförsäkringsanstalten ock den sednast genomt forda lagen om egna hemslånen. För att visa att dessa reformer ej voro så storartade framläm- nade talaren en mängd exempel. Af de 5000 kr. som anslogs till lån/ behöfs minst 2.000 kr till inköp af redskap. Hvar och en måste således vara ägare af omkring 2000 kr. för att bli ägare af det allra minsta egna hem. Drängar och statare hvilka voro de (första) som först borde komma i åtnjutande af lå- nen kunna ej på grund af dessa fakta aldrig komma dithän. Kritiserade skarpt de lagstiftande som ej tagit hän- syn härtill. Nu är tiden inne för social- demokraterna att ta hand om egnahems reformerna. Talaren gjorde härpå någ- ra utkast till arbete i denna riktning. Som förhållandena nu äro måste den mindre jordbrukaren vara den mest mångsidiga människa i verlden och detta måste de vara för att de små jordbruken skola ha framtiden för sig. För att kunna vara detta måste de skolas. Talaren ville ersätta folkskolan på landet med praktis- ka jordbruksskolor utan vissa ämnen. vidare skulle kronodomänerna upp- delas i vissa stycken, sedan de styckats ansåg talaren det vara lämpligt att annon- sera det och de man då ansåg lämpli- gast skulle så/ få öfvertaga sina respektive jordstycken. Så skulle kontrakt upprät- tas, hvilka skulle gälla under den tid inne- hafvaren skötte sin jord samt att de skulle föras så att den närmaste släktin- gen skulle vid dödsfall få öfvertaga brukan- derätten. vidare skulle jordbruksarbetar- ne utan för stora kostnader för sig själfva företa studieresor till de olika föregångs- land med afseende på egnahemsrörelsen. till sist bad talaren att få tr uppläsa några stycken (upplysa)hämtade dels ur en tysk tidning dels ett uttalande af Georg Brandes med citat ur en af Kra- potkins skrifven artikel. I synnerhet den senare var särdeles intressant. I den härpå följande diskussionen yttrade sig följande talare. Brusewitz, Söderqvist, Hedén, Strömberg, Örne, Vallin, Jansson och Elfving. Upsala som ofvan J.U. Carlsson. t.f. sekreterare. Protokoll fördt vid Laboremus' sammanträde fredagen en 2 december 1904. §1 Upplästes och godkändes protokollet fån föregående samman- träde. Dock fick sekr. i uppdrag att införa ett par rättelser (gifva hr Hagberg de honom tillkomnande titlarna och rätta rubriken på hr Örnes föredrag. §2 Företogs inga inval, emedan ingen af de närvarande kände till de föreslagna. Föreningen beslöt att stryka ifrågavarande personer från förslagslistan. §3 Följande personer föreslogos till inval: kand Backlund (n.v. adress Sandviken) af kand Kjellström, kand Lindström st. (Torsg. 6) af ordf. och hr Berg (Hospitalet) af hr Ax. §4 Företogs styrelseval, hvilket utföll så att föreningen utsåg hr Hedén till ordf., hr. K. Karlsson till sekr. hr Haglund till v. ordf., hr Birger Lundgren till skattmästare och kand Jansson till femte styrelseledamot. §5 uttalade föreningen sitt djupa tack till kand. Söderqvist och afgående sekr. Ar. Ekstedt för allt det arbete, de utfört i Laboremus' tjänst. §6 Beslöts att kallelselistorna skulle afskaffas. Istället skulle i U.N.T. införas en årsannons, i hvilken alltid §5 af föreningens st stadgar skulle ingå (om förfallo uteblifvande) och i Folkets hus sättas upp en lista öfver föreningens sammanträden. §7 Till revisorer valdes hrr Örnberg och Örström. §8 Upplyste hr kand. Kjellström, att komitén för undersökande af kvinnornas arbetsförhållanden haft synnerligen svårt att sprida sina frågeformulär på de olika arbetsplatserna och uppmanade i anledning däraf hvarje föreningsmedlem, som kunde hjälpa till härmed att bistå komitén i detta arbete. §9 Suppleant i artikelkomitén blef vagnsmörjar Lundin. §10 Upplyste Ordf. att inkomsten för tidningsartiklarna belöpte sig till kr. 27.50. Då Lysekil-Kuriren haft svårt att erlägga den stadgade afgiften för artiklarna, föreslog ordf. att den för nämnda tidning skulle sänkas till en krona. Emellertid blefvo såväl detta förslag som ett annat af att afgiften skulle efterskänkas helt och hållet afslagna med den motiveringen, att då äfven andra finans ekonomiskt svaga tidningar förmodligen skulle söka bli befriade från afgift. §11. Nämnde ordf., att kand. Jansson i Söderhamn stiftat två ungdomsklubbar och invigt ett Folkets Hus. §12. Höll kand. Hagberg ett föredrag öfver Fabian Society och dess upplysningsverksamhet. Ur det sakrika föredraget må här b anföras blott den uppgift som fabianisterna satt för sig: att i det engelska folkets utbreda upplysning om det moderna samhället, dett hist. grundvalar, dess problem och framtidsideal för att på öfvertygelsens väg förmå det engelska folket att göra sin polit. författning helt och hållet demokratisk och att genom att socialisera sina industrier göra folket med afseende på sitt lifsuppehälle fullständigt oberoende af privatkapitalisen. I den följ. diskuss. deltogo näm. kand. Hagberg hrr Hedén, Söderqvist Lamm, m.fl. §12. Efter diskussionens slut intogs en enkel tésupé, hvarvid flera skålar druckos för hrr. Söderqvist odh Silow i anledning af deras afresa från staden. Uppsala som ofvan H. Sandgren t.f. sekr. Prottokoll fört vid förening "Laboremus" sammanträde den 3 Febr. 1905 §1 Mötet öppnades af ordf. hr. Hedén kl. 8,45 e.m. §.2. Upplästes och godk. föregående mötets prottokoll §3. Revisionsberättelse upplästes och godk., samt ansvarsfrihet beviljades föregå- ende termins styrelse. §4. Behandlades arbetsplanen för termi- nen, hvarvid beslutades att behålla de nuvarande verksamhetsgrenarna. Artikel o Söndagsskole och föredrags- kommiteerna återvaldes, till föredrags komite valdes hrr. Vennerström, Lamm o Brusevitz, med Lund och Källander som supleanter §5 Ordf. medelade att förberedelser har gjordts att få ett större diskussions- möte till stånd §6. Invaldes de vid föregående mötet före- slagna hrr. Backlund, Lindström o. Berg §7. Föreslogs till inval Fil stud. Hjalmar Olsson famaciekan. Hjalmar Berg af kand. Källström, lokomotivförar eldare/ Anstri af hr. Vallén, samt hr. Albin Olson af Strömberg. §8 Ordf. redogjorde för sin Norrland färd, om besöken i Malmberget o Kiruna, med de olika förhållanden som där är rådande. I det hela gjorde resan ett angenämt intryck på tal. §9. Under hr Örnbergs ordförandeskap diskuterades några motioner som var inkomna att behandlas vid partikongressen. Hufvudinträsset rörde sig om den från Malmö komna motionen om sätt för de at individer att utträda ur parti et som ej äro socialdemokrater men som genom föreningarnas anslut- ning likväl kommit dit. Hr Hedén klandrade det nuvarande systemet som stod i dissharmoni till social- demokratiens eget kraf på indi- viduel frihet. I diskusionen yttra- de sig för öfrigt hrr B. Lundgren, Strömberg, Johanson, Karlson Nilson, Öhrström, Favre, Löf och Viden\lund Upsala som ofvan Karl Karlson sekr. Prollokoll fört vid fören "Laboremus" möte d. 3/3 05 §1 Mötet öppnades af ordf. kand. Hedén kl. 815 e §2. Ett ombud vid partikongressen hr. Lindkvist från Kiruna var på besök, och ordf inbjöd honom att vara närvarande under mötet. §3. Upplästes föregående mötets protto- koll och godkändes till justering §4 Invaldes i föreningen hrr Hj. Olson, Hj. Berg och Albin Olson, bordl. invalet af hr. Antrin bordl. på grund af att ingen af de närvarande närmare kände person i fråga. Därefter föreslogs till inval Fil stud A. Hold föresl. af ordf. §5 Inkom en skrifvelse från soc.dem.ung- domsklubben, däri begärdes ett bestämt uttalande hvari samarbete mellan Laboremus och klubben skulle bestå. Fören. gjorde det uttalandet att klub- bens medl. skulle få närvara vid dis- kusionerna, men vid de enskilda föreninsärendena skulle ändast föreningens egna medl. äga rätt att närvara. §6 Fråga om kallelse upptogs till behan handling, hvarvid beslutades att annons skulle införas i U.N.T. dagen före mötet oh en "blänkare" samma dag som mötet. §7 Genom afsägelse hade 3 vakanser i statestik kommiten uppkommit och i deras ställe invaldes hrr. Enkvist Backlund och Löf. §8 Hr Lindkvist framförde en hälsning från Kiruna o ordf. sände å de närvaran- des vägnar en hälsning tillbaka. §9. Öfvergick föreningen att diskutera den på dagordningen uppsatta frågan: "Den soc.dem.partikongressen 1905" Inledare hr H. Karlson. Sedan hr Källström utsetts till disk.ordf. och hr Enkvist till sekr, öfverlämnades ordet åt inledaren som gjorde en redogörelse öfver kongres- sens förhandlingar. Tal. f börgade med att påvisa att det klander som gjordes mot par- tistyrelsen både i en tidn. och på ofentliga mötem, ej vore befogade, hvilket och tydligen visade sig vid beviljandet af ansvarsfrihet enär alla röster utom 1, voro för beviljandet. I försvarsfrågan beslutade kon- gressen om införandet af folkligt försvarssystem, tal. fann för sin del ej denna punkt i pro- grammet tillfredställande utan var för Göransons motion om "kamp mot militärismen." Ang. Religionsfrågan beslutade kon- gressen att behålla den nuvarande punkten med ett tillägg ad H. Bergegren om bekämpande af all vidskepelse. I arbetslag- stiftningen godkändes den nu- varande punkten. Likaså om en revision af "Åkarps-lagen" upprorslagen och sjölagen. I jordbruksfrågan beslutade kongressen att få infört en lagstiftning som skyddade jordbruket från de stora jordmagnaterna och bolagen. Sedan programmet blifvit ändradt i de olika punkterna öfvergicks till behandling af sär- skilningsfrågan. Hr. H. Lindkvis som refererade för partistyrelsen ansåg ingenting hade händt h som kunde föranleda att änd- ra den nuvarande organisations prinsipen och beslutade kongressen i enighet med styrelsens förslag Därefter upptogs nykterhetsfrågan och beslutades kongressen i enig- het med Stockholmsmotionen, tal. gillade inte beslutet men för att få någon punkt antagen i Nykterhetsfrågan hade han röstat för nämnda motion. Därefter inled/des unionsfrå- gan med ett föredrag af dr: Erik- sen, som häfdade den åsigten att Norge bör få handla efter eget inträsse utan någon inbland- ning från Sverige. Kongressen affattade en re- solution i öfverenstämmelse med inledarens åsigt. I fråga om Kyrka och skola fattades en resolution gående ut på skolans skiljande från kyrkans tvång I storstrejs- frågan beslutades i enlighet med omröstningen Äfven beslutade kongressen utge en månadstidskrift. Därefter öfvergick föreningen att diskutera en del berörda punkter. Hr. Valin upplyste äfven att en motion om reservationsrätt för (s.k. Malmö motionen) medlem att utträda ur par- tiet föranledde till en lång- varig öfverläggning, tal. an- såg att motionen ej var för fackföreningarna nyttig, ty det skulle uppstå skillning inom föreningarna Hr. Hedén ansåg att det ej skulle bli mera slit- ningar om Malmö-motionen hade blifvit godkänd, ty man kunde ej komma ifrån att som det nu var så lade man ett tvång på en del medlemmar Inledaren framhöll att man fraperats af högerpressen med anledning af deras artiklar och att man ej hör dessa rop på särskilning från andra än de som äro inom partiet och erkänna sig vara socialdemokrater Hr Erikson ansåg att det ej gagnade partiet att ha tvång på en del medlemmar, och an- höll om en intepelation till hrr. ombud om utskottets åtgärder i seperator-lokouten Hr Haglund ställde sig helt på kongressens beslut i särskilnings- frågan, men nykterhetsfrågan ang ansåg han ändast fram förts halft på programmet Hrr. Karlson och Valin försvarade utskottet och förklarade att be- rättelsen var så klar som den kunde vara. Hr. Hedén fann kongressens beslut ganska egen- domligt i fråga om anslag till de soc.dem. ungdomsklubbar/na enär de helt stälde sig på partiets program, äfven underströk tal. hr. Haglunds asigt i nykterhetsfrågan Hr. Berg uttalade sig för kon- gressens beslut i särskilningsfråg. Hr. Lindkvist ansåg att kon- gressen hade fattat ett för- nuftigt besut i fråga om anslag till de soc.dem ung- domsklubbarna, samt att det ej för närvarande var klokt att skilja den fackliga och politiska rörelsen, äfven i nyk- terhetsfrågan ansåg han det vara klokt att gå med på Stockholmsmotionen för att få upp frågan på programmet. Hr Strömberg fann kongressens beslut i särskil- ningsfrågan fullt riktig Hr Lundberg ansåg bl.a. i militär- frågan att militärismen bör bekämpas i alla dess former i nykterhetsfrågan ansåg anslöt sig tal till Upsala-motionen. Hr. Valin upplyste om att nyk- terhetsvännerna själfva ej ville ha lagstadgat rusdrycksförbud på programmet. Hr H Karlson såg att Upsala-motionen ej hade någon utsigt att vinna anslutning därför hade han frångått densamma. Hr. Hedén framhöll att en lyckad storstrejk borde vara ett förträf- ligt medel att äröfra rösträtten, samt fann tal. att kongressen gjordt stora framsteg trots att den har varit litet kon- servativ. Hr. K. Karlson anslöt sig till Malmö-motionen i särskilningsfrågan. Hr. Österström fann kongressens beslut riktigt i fråga om an- slag till de soc.dem. ungdoms- klubbarna, äfven anslöt sig tal. till Malmö-motionen i och i militärfrågan ansåg han att kongressen bordt ha godkändt Göransons motion. Som intet yrkan- de var gjordt fick diskusionen utgöra svar på frågan C. Enkvist, disk. sekr. §10 Som intet vidare förekom till behandling afslöts mötet kl 11,10 /e.m. Upsala som ofvan Karl Karlson sekr. Protokoll, fördt vid föreningen Laboremus' sammanträde d. 7 april 1905 §1. Öppnades mötet af ordf. och som sekreteraren var förhindrad att närvara, utsågs undertecknad att föra protokollet. §2. Anmälde ordf., att protokollsboken låg i den stora salen, hvarest ett möte just pågick, hvarför uppläs- ningen af föregående mötes protokoll uppskjöts till följande sammanträde. §3. Invaldes i föreningen kand. Hald och loko- motiveldaren Alström. §4. föreslogos till inval följande personer: snicka- ren Oskar Falk ordf/, kand. Ragnar Torsten/ Kolmodin af ordf./ och kand. Sandlund (af ordf. af Vennerström/) och järnarbetaren Oskar Eriksson af Haglund §5. Anmäldes att komitén för undersökande af kvinnornas arbetsförhållanden i Upsala afslutat sitt arbete hvarefter ordet lämnades åt kand. Kjellström, som lämna- de en kortfattad redogörelse för de resultat, hvartill komi- tén kommit. Däraf framgick, att komitén lämnat ut till kvinliga arbetare cirka 300 frågeformulär, hvaraf den återfått ungefär 60. Vidare relaterades en del löneförhållan- den m.m. Kand. Kjellströms redogörelse mynnade ut i en hemställan till Laboremus/ att låta tillkalla en agitator till ett möte för arbeterskorna, t.ex. fru Sterky från Stockholm. Härefter utspann sig en kort diskussion. Kand. Hedén yrkade, att komitén skulle publicera sina resultat, hvil- ket ock bifölls af föreningen. angående hitkallandet af agitator beslöts i enlighet med hr. Wallins förslag, att detta skulle uppdragas åt komitén jämte Laboremus' sty- relse och arbetarkommunens styrelse. §6. Föreslogs af kand. kand. Hedén att till nästa/ sammanträde inbjuda kand. K.B. Westman att hålla föredrag om "den kristliga socialismen", och bifölls detta af föreningen. §7. Höll landsorganisationens ordf. hr Herman Lindkvist ett föredrag till hvilket allmänheten var inbju- den, om "Arbetarlagstiftning vid årets riksdag". Herr Lindkvist började med en kort hänvisning till de faror, som nu hota fackföreningarna i England, och erinrade om att man äfven i Danmark sökt upp- gräfva gamla lagparagrafer och rikta dem mot arbetarorganisationerna. Han redogjorde därpå för skälen till fackföreningsrörelsen, särskildt framhållande arbetslagstiftarnas sträfvan att träffa uppgörelser med den enskilde arbetaren, ej med organisationen. Vidare erinrade han om, att strejken faktiskt är organi- sationens enda vapen och att, om detta vrides ur arbe- tarnas händer, fackföreningarna bli fullkomligt makt- lösa. Öfvergående till de särskilda motionerna, omnämnde talaren i största korthet hr Cederbergs motion om anslag till strejkbrytare ur arbetaförsäkringsfonden och hr Rääfs motion om obligatorisk inregistrering för fackföreningarna. Viktigare var hr Hammarskjölds m.fl:s motion. Dessa motionä- rer ha gått Kungl. maj. i förväg, och det märkliga är, att de begära ansvar för äfven icke-registrerad förening. för hvarje åtgärd som förorsakar arbetsgifvaren skada, skall ansvar utkräfvas, en för alla och alla för en, af den, som vidtagit den: en föreskrift, som skulle sätta de svenska arbetarna i en vida värre ställning än de engelska. Slutligen den sista Kungl. propositionen. Den tillämpar bl.a. på arbetarna vid städers verk o.d. de straffbestämmelser, som gälla för ämbetsmän, hvilka svika sin tjänst. Talaren var öfvertygad om, att Sverges arbetare ej skulle lugnt ta emot detta slag i ansiktet. Efter föredraget vidtog en kort diskussion, hvarunder yttrade sig hrr Wahlin, Wendt, Strömberg, Hedén Ax/ Oskar Eriksson och inledaren. De flästa betonade, att Sverges arbetarparti i nödfall måste tillgripa storstrejk för att afvärja det tillämnade attentatet mot deras strejkfrihet. Upsala som ofvan Victor Backlund t.f. sekr. Protokoll fört vid fören. "Laboremus" sammanträde den 5 maj 1905 §1. Mötet öppnades af ordf. hr. Hedén kl. 850 e.m. §2. Upplästes och godkändes föregående mötets protokoll. §3. Invaldes de vid föregående möte föreslagna hrr. Falk, Kolmodin, Sandler och Erikson. §.4. På kand. Hedéns förordande beslutades att till nästa termin uppskuta disk diskussionen om "den kristliga soci- alismen" §5. Beslutades at vid nästa samman- träde, den sista för terminen, an- ordna ett sedvanligt samkväm, ev. å Grindstugan, och hoppades ordf. att kand Hjärte från Stockholm då skulle vara i tillfälle att hålla före- drag öfver ämnet: "Tullpolitik". Styrelsen fick i uppdrag att an ordna ofvannämnda fäst. §6. Hade inkommit tacksamhets- skrifvelser från hrr. Söderkvist o Silow för den gåfva de erhållit af föreningen, den senare hade tillika ett uttalande om "fackför- eningarnas juridiska ansvarihet." §7. Upptogs frågan till behandling an- gående bildande af en fackförening bland sömmerskor. Styrelsen för sin del hade ansett det olempligt att sarta företaget på våren. En del talare an- såg det lempligt att så fort som möjligt anordna ett föredrag, men uppskuta föreningsbildandet till hösten. Föreningen besluta de att låta frågan helt hvila till hösten. §.8. Upplyste ordf. att en af föreningens medl. Hr. Ax blifvit afskedad från slm sin plats och bad honom att inför föreningen med- dela något därom. Hr. Ax kunde för sin del inte inte finna annat skäl för sitt afskedande än att han varit för nitisk i kuskarnas-fackförening. Föreningen beslutade att tillsätta en kommite på 5 personer, som tillsammans med fakföreningen, skulle utreda frågan. I kom. valdes hrr H. Karlson Hedén, Vallin, Haglund o Kjällström §.9. På förslag af C.O. Berg beslutades att tillsätta en kommite på 3 personer, som tillsammans med soc.dem. ungdomskl. skulle anordna s.k. militärmöten. i kommiten valdes hrr Örne, Vendt o Berg §10. Beslutades att på nästa mötets arbetsordn uppsätta en punkt ang. agitationen bland landtarbetarna §11. Mötet afslöts kl. 10,45 e.m. Upsala som ofvan Karl Karlson sekr. Föreningen Laboremus styrelse protokoll för denna dag. §.1 Anslag till Kandidat A. Örnes resa till Film för Ungdomskonferensen 10, kr. §.2. Beslöt styrelsen att framlägga följande förslag till föreningen nämligen att terminsafgiften nedsättes till 45 öre samt för medlemmar i Ungdomsklubben 50 öre och att styrelsen skall befrias från terminsafgifter. Uppsala som ofvan J.W. Ax Sekr. Prottokoll fört vid fören. Laboremus sam. den 27.9.-05 §1. Mötet öppnades af fören. v.ordf. Haglund samt upplästes och antogs arb.ordning för mötet §2 Upplästes och antogs godkändes föregående mötets prottokoll §3 Raporterarde kand. Hedén öfver som marens arbete inom föreningen. Tal. upplyste att mycke litet hade under sommarens lopp uträttadts beroende dels på sin egen sjukdom som och att föreningens ordf. läm- nat staden. Försök hade emeller- tid gjordts att få till stånd militärmöten, men resultatet hade blifvit mindre godt. Tal. föreslog att fören. skulle ikläda sig kostnaderna förorsakade/ vid dessa möten, hvilket och fören. godk. §4 Invaldes i fören. kand G. Lindeberg. §5 Föreslogs till inval vid kommande möte typ. B. Erikson och E. Backman, Fil. d:r G. Setterberg, kand. Börgeson, E. Fröberg T. Helén och Santeson samt fröken Emy Hall §6. bordl. Ordförandevalet bordl. till nästa möte, under tiden skall kand. Venner- ström vara medl. i styrelsen. §7. Till sekreterare valdes hr. Ax. §8. I söndagsskolekomitén invaldes hrr. Vennerström Favre och Rosén, med hrr Lindeberg och Kolmodin som supleanter. §9. Föredragskommiterade blefvo kand. Örne Hald och Backlund. §10 I artikelkommiten valdes hrr Hedén och H. Johanson §11 Kand. Källström upplyste att på söndag skall fru Sterky komma och hålla föredrag för kvinliga arbeterskorna, därvid hade några kvinl. stud. lofvat vara behjälpliga Kommiten förstärktes med hr. Örström §12 Hade inkommit en skrifvelse från Soc.dem. ungdomsförb. hvari de an- höllo att Laboremus måtte bisträc- ka dem med talare vid behof; satt att fören. sänder en rep- resentant vid en kongress i Flen representerat af mellersta Sverige. ungdomsklubbar. I den första punkten påpekade kand. Hedén att i rent bil- dande ämnen hade fören. inga talare- krafter, möjligen politiska ämnen, men att styrelsen skulle göra hvad den kunde för att stud.fören. Verdandi skall räcka en hjälpande hand i det förra fallet. Till kongressen i Flen be- slöt fören att sända ett ombud och därtill valdes kand. Örne, att ord- na om omkostnaderna därför fick styrelsen handlingsfrihet. §13. Beslutade fören., på grund af en skrifvelse från härvarande soc.dem. ungdomsklubb, diskutera frågan angående sammanslagning af klubben och Laboremus, att skaffa inledare utsågs undertek. §14 Styrelsen fick i uppdrag att i Okt. anordna disk. öfver ämn. "Kristlig socialism" §15 Beslutades att i Okt. anordna mi- litärmöten för de, på grund af unionskrisen kvarhållna militären. §16 bordl. Styrelsens förslag om sänkning af terminsafgifterna, bordlades Upsala som ofvan Karl O Karlson sekr. Justerat J A Haglund Prottokoll fört vid föreningen Laboremus senaste sam. d. 6:10-05 §.1 Mötet öppnades af föreningens Ordf. samt upplästes och antogs arb. ordning för mötet. §.2. Upplästes och godkändes föregående mötes protokoll. §3. Kandidat P. Helens inval uppsköts till nästa sammanträde. §.4. Som medlemmar till Föreningen inval- des, Birger Ericksson, Fröken Hald. G. Setterberg o. Fröberg. §.5 På förslag till inval/ uppställdes Kandidat Otto Santesson till nästa sammanträde af Kand. Hedén §.6 bordl. Föreningen beslöt bordlägga frågan angaende användandet af kallelsekort till mötena hvilket förslag väcktes af B. Lundgren. §.7. Föreningen beslöt att uppsätta gal- vanisör Haglund som Ordförande för föreningen för denna termin och som Vise sekreterare kandidat Kolmodin §.8. Ett af styrelsen framlagt förslag att ett föredrag skulle blifva anordnat för Sjutarekonflikten men var icke bestämt säkert om man kunde få någon talare därtill lämplig och om det icke skulle lyckas så skulle föreningen i stället anordna den på vårterminens sist sammanträde bestämda Diskusion om Kristlig Socialism. §.9. Föreningen beslöt att alla medlem- mar som afresa från staden utan att anmäla det till styrelsen äro utgångna ur föreningen men däremot dem, som till styrelsen sin afresa anmäla får afgiftsfritt kvarstå i föreningen som medlemmar. §.10. Beslöt föreningen att terminsaf- gifterna för denna termin skulle vara 75. öre stället för 1kr. §.11 Berättelsen öfver Medborgarskolans verksamhet för vårterminen upp- lästes af ordföranden/ och godkändes lades till föreningens handlingar. §.12. Den på dagordningen uppsatta frågan angående sammanslagningen af Föreningen Laboremus och Social- Dem. Ungdomsklubben i hvilken fråga många talare yttrade sig. Herr Haglund yttrade sig att en sammanslagning icke vore möjlig därför att Laboremus icke då skulle få den anslutning som den kan få mena- de talaren från Akademiskt håll. Talaren menade därmed att inte så många studenter skulle vilja tillhöra föreningen om en sammanslagning skulle komma till stånd som om föreningen stode ensam. Herr Hedéns yttrande var att han [alls inte] kunde gå med på en se nästa sida sammanslagning [därför att i Social. Dem. Ungdomsklubben kunde medlemmarna komma in vid en ålder af 15 år hvarpå båda talarna Herr Haglund och Herr Hedén yrkade på afslag för sammanslag- ningen. Uppsala som ofvan J.W. Ax Sekr.] vänd! om föreningen Laboremus finge behålla sitt namn samt inträdet icke blefvo alldeles fritt. Kand. Lamm yrka- de afslag ehuru han var beredd att böja sig för föreningens beslut. Kakelugnsmakar Alb. Carlsson yrkade lika- ledes afslag. Bifall yrkades af Herr Strömberg, Örström o Löf, som ansåg att föreningarna hade samma syfte- mål, så att det var onödigt att de arbetade hvar för sig. På förslag af Kand. Hedén beslöts att hänskjuta frågan till de båda förening arnas styrelser som till nästa sammanträde skulle utreda frågan. Uppsala som ofvan J.W. Ax Sekr. Justerat J.A. Haglund. Prottokoll hållit vid Laboremus senaste sammanträde den 20/10 05 §.1. Mötet öppnades af föreningens ord- förande samt upplästes ock antogs arb. ordning för mötet. §.2. Upplästes och ock godkändes föregående mötes prottokoll med ett par ändringar med undantag af §.12, som skulle omarbetas till nästa sammanträde. §.3. Som tredje medlem af Söndagsskol- komitén valdes i stället för Kandidat Rosén Kandidat Fröberg §4 Kandidat Örnes redogjorde för sin resa till Ungdomskonferensen i Flen, det var ju inte så mycket att säga därom menade talaren men talaren fick ett godt intryck utaf densamma därför att klubbarna hade en synnerlig entusiasm. Talaren hade inlett frågan om sammar- bete med Laboremus, hvilken fråga om- fattats med lifligt intresse. §.5. Frågan angående användande af kallelse- kort uppskjöts till nästa sammanträde därför att den som väckt förslaget icke var närvarande på sammanträdet. §6. Frågan angående mötet om Werkstadskon- flikten skulle uppskjutas, tills man sett hur medlingsförslaget\söket aflöpte men Herr Örström önskade att den inte ändå skulle förfalla. §7. Den på dagordningen uppsatta frågan angående sammanslagningen af föreningen Laboremus och Social Dem. Ungdoms- klubben upptogs till behandling. Kand Hedén framlade styrelsens förslag att Laboremus skulle anta Social. Dem. Ungdoms- förbundets stadgar och således ändra invalsbestämmelserna, men icke göra någon namnändring. Herr Hugo Johansson var icke alls med på en sammanslagning talaren menade, att det alls inte var någon nytta för föreningen men att sammar- beta med social. Dem. Ungdomsklubben det var talaren alls icke mot och yrkade afslag för sammanslagningen. Kandidat Martin Lamm yttrade att skulle vi antaga det föreliggan- de förslaget skulle vi segla under en falsk flagg talaren ville därmed säga att då hade Laboremus svikit sitt ur- sprungliga program och icke längre var en förening där studenter och arbetare voro jämställda. Herr Birger Ericksson ville fast som föreningens yngsta medlem ändå angående denna sammanslagning låta sin röst blifva hörd; talaren ansåg att om Laboremus karaktär ändrades skulle det inom landet väcka ganska blandade känslor, talaren ville nästan påstå att Laboremus var och skulle framdeles blifva partiets hjärna samt yrkade afslag. Herr Hadar Karlsson fann det icke lämpligt att tillhöra två föreningar med samma åsickter och arbetar för samma mål; talaren ville säga att förslaget angående en sammanslagning icke hade blifvit väckt af klubben. Kandidat Heden ville nu ställa en uppmaning till föreningens medlemmar att närvara vid Ungdomsklubbens möten. Herr Haglund var icke alls med på en sammanslagning men att af styrelsen uppsatta förslaget kunde talaren gå möjligtvis gå med på. Herr Larsson var med på att sammarbeta med på att sammarbeta med klubben och hafva gemensamma diskussioner till- sammans med klubben hvilket kanhända skulle vara uppryckande för dem båda. Herr Ericksson ville säga i stället för att/ att billda en Socialistisk klubb borde billda flera Social. Dem. Ungdomsklubbatr i andra delar af staden. Talaren nästan ville påstå att Social. De. Ungdomsklubben skulle vara tacksam att föreningen Laboremus existerade den skulle äfven utan sammanslagning fylla en Ungdomsklubbs värf. Herr Hadar Karlsson framhöll att Labore- mus och Ungdomsklubbens styrelser skulle arbeta tillsammans Herr Hedén instämde med den föregående talaren Herr Ohlsson tyckte att någon fara för en sammanslag- ning alls icke vore farlig den enda skadan var menade talaren att Föreningen skulle mista sitt namn. Styrelsens för- slag blef också afslagit. Herr Löf påpekade att han hade framlagt ett förslag nämligen att föreningen Laboremus skulle ingå i Social. Dem. Ungdomsklubben med namnet Social. Dem. Ungdomsklubben Laboremus men äfven Herr Löf förslag föll med en stor öfvervägande majoritet. Uppsala som ofvan J.W. Ax Sekr. Justerat J.A. Haglund Protokoll vid föreningens sammanträde d. 3 nov. 1905. §1. Protokolljustering. §2. Föreslogs till inval skoarbetaren Albert Karlsson och maskinisten Nils Wallin. §3. Uppsköts, på förslag af kand. Hedén, till nästa termin det bordlagda förslaget om att, i enlighet me hvad förut brukats, utsända kallelsekort till sammanträde. 14. Meddelade Hedén att dr. S.H. Fries förklarat sig villig att inleda en diskusson om kristlig socialism. §5. Beslöts på Hedéns förslag att tillsätta en komité for att föra vidare frågan om de kvinliga arbetarnas organisation. Till ledamöter utsågos fröken Hall och hrr Haglund o Vennerström, och åt komitén uppdrogs att med sig adjungera lämpliga personer och att utse talare vid eventuellt möte. §6. Föreslog Hedén föreningen att sända sym- patitelegram till Seth Höglund, förf. till broschyren "Ned med vapnen" och ådömd 8 månaders fängelse för brott mot tryck- frihetsförordningen. Efter en kort diskussion mellan förslagsställaren, kand. Brusewitz och N. Setterberg bifölls förslaget med 7 röster mot 2. §7. Inledde fil. dr. Gösta Setterberg diskussionen om folkskolan som bottenskola. I diskussionen yttrade sig utom inledaren hr. Hedén, jur. stud. S. Lawski (ej medlem), hr. Brusewitz, Erikson, med. kand. Lundal (ej medl.) samt ett par andra icke-medl. Upsala som ofvan Torsten Kolmodin vice sekr. Föreningen Laboremus styrelsesammanträde den 17/11 05 §.1. Styrelsen beslutade att hyra Gillesalen för att diskutera frågan om Arbetare- rörelsen bör vara politisk. Inträdet bestämdes till 25 öre mötet skulle taga sin början kl. 8.15 Inledare Herr Lindqvist §.2. Styrelsen beslutade att inbjuda till mötet stadens Akademiska medborgare och arbetsgifvare. Uppsala som ofvan J.W. Ax Sekr. Justerat JA Haglund Prottokoll fört vid föreningens sammanträde d. 29/11 05 §.1. Eftersom den ordinarie ordföranden var frånvarande beslöt föreningen att taga Kand. Hedén till ordförande för mötet. §.2. Prottokolljustering. §.3. Som medlemmar till föreningen invaldes skoarbetaren Albert Karlsson, maskinisten Nils Wallin samt Kandidat Allan Almkvist föreslagen af Kand. Hedén. §.4. Föreningen beslöt att som exikutor till indrifvande af restanser till föreningen hvarpå föreningen beslöt att välja arbetaren J.A. Falk som skulle erhålla ett belopp af 15 öre på hvarje krona som till föreningen indrefs. §.5. Föreningen beslöt att upptaga den af B. Lundgren väckta frågan till angående användandet af kallelse- kort till mötena, hvarför föreningen beslöt att återgå till sin gamla praxis för användande af kallelsekort. §.6. Föreningen beslöt att göra följande uttalan- de för Zeth Höglund och Jensen. Föreningen Laboremus uttalar sin lif- liga förhoppning att amnesti måtte ges åt dem som dömts för uppmaning till myteri. Det måste väcka allmänt missnöje att se personer hvilka af sin rättsuppfattning - en uppfatt- ning som delas i vida kretsar af Sverige - drifvits att trottsa lagens bokstaf straffas hårdare än många rena brottslingar, hvilkas förbrytelser icke på något sätt kunna ursäktas. Hvarje tal om nationell samling blir ett hån och en löjlighet om man samtidigt alltjämt äggar det redan häftigt växande missnöjet bland Sverges mäst vakna och offervilliga arbetare och bland alla som göra deras sak till sin. §.7 Föreningen beslöt att tillsätta en komité för arangerandet af en af- slutningsfäst för föreningen. Komitén bestod af 3 personer. Herr Ax Kand. Kolmo- din Herr Wendt §.8. Skattmästaren lemnade en upplysning att till diskussionen på Gillet såldes 377 billjetter. Uppsala som ofvan JV Ax. Sekr. Protokoll fört vid föreningen Laboremus fästsammanträde §.1. Superade föreningen på Gillet. §.2. Intogs kaffe på Gästis : därunder gästades föreningen af styrelsen för kvinor lokalafdelningen af/ föreningen för kvinnans politiska rösträtt samt fru Frida Steenhoff, fröken Alma Lindhagen borgmästare Lindhagen m.fl. §3. Föreslogs till inval kandidat Alvar Silow o Arvid Levander. §.4. Höll kand. Hedén föredrag om Sveriges förhållande till främ- mande makter. Uppsala som ofvan J.W. Ax Sekr. Justerat J.A. Haglund Protokoll fört vid Laboremus förssta sammanträde på terminen den 26 Jan. 1906 §1. Mötet öppnades af föreningens ord- förande Haglund. §.2. Föregåendes mötets protokoll upp- lästes och godkändes. §.3. Upplästes revisionsberättelsen för föreningen styrelsen/ från 1 Jan 1905 till den 31 December 1905 samt godkändes af föreningen; (samt att) full an- svarsfrihet beviljades styrelsen. §4. Till medlemmar af föreningen invaldes kand. Alvar Silow o Arvid Levander. §.5. Föreslogos till inval H. Lindholm, B. Rom/m/are, G. Bohlin. §6. Till Ordförande för föreningen valdes Herr Haglund, till kassör B. Lundgren /och/ till sekr. valdes kand Th. Kolmodin, /och/ till vise ordförande Kand Hedén och Till fsk 5-te styrelseledamot Kand. Wennerström §.7. Till Komiterade fför artiklarna valdes Kand. Örne och H. Johansson. §.8 Till medlemmar af söndagsskol- komitén valdes Kand E. Fröberg och Fafv/re samt Fröken Hall. §.9. Till föredragskomitér-ade valdes/ Kand. Hall och Allan Almkvist, Kand. och Brusewitz, och som till/ suplanter A. Örne o Levander §.10 En komité tillsattes för att arbeta för kvinnornas organisering, näm./ Kand. Wennerström Herr Hansson J.A. Falk §.11. Ett förslag framla/gt/-des för/. föreningen angående en diskussion om kristendom o Socialism samt /ett förslag framlagt af/ Kand. Hall meddelade/ Algot Ruh/es diskusion inlednin/ skulle blifva i Febr månad. §.12 Ett förslag väcktes af Birger Lundgren /angående/ att använda kallelsekort för till/ mötena, hvilket antogs af föreningen. §.13. Ett förslag af Kand Hedén att terminsafgifterna skulle blifva 50 öre i stället för 75 antogs. §14. Föreningen beslöt att /fla/ nya/ medlem- mar skulle betala 1 kr. inträde till föreningen men då i stället vara befriade från terminsafgifter /den/ första/ terminen. §15. Kand. Hedén Wallin o Kolmodin/ framlade /ett/ stageän- dringsförslag hvilket bordlades till nästkommande sammanträde. Uppsala som ofvan J.W. Ax Sekr. Justerat J.A. Haglund Protokoll vid föreningens sammanträde d. 2 febr. 06 §1 Godkändes med en del formella ändringar föregående sammanträdes protokoll. §2 Invaldes jur. stud. B. Romare, stm, fil. stud. G. Bohlin, stm, o fil. stud. Helge Lindholm, värml. §3 Behandlades de från föregående sammanträde hvilande stadgeändringsförslagen. Hr Wallins förslag om ändrad lydelse af §1 bifölls (om styrelseval på terminens första sammanträde). Kolmodin återtog sitt förslag om ändrad procedur vid inval, hvarpå Hedéns förslag i samma sak bifölls ("§3. Inval ske medels sluten omröstning och vare den invald som/ kräfves därvid 3/4 erhållit minst sex och högst två nejröster. majoritet, hvarjämte nejrösterna ej få uppgå till tre eller därutöfver. Inval kan uppskjutas, då så yrkas".) Hedéns öfriga ändringsförslag antogs, hvarför stadgarna fingo följande lydelse: §1 se ofvan §2 = förutv. §3 §3 se ofvan §4, Medlem, som änskönt i staden närvarande utan af föreningen godkändt förfall uteblifvit från alla sammanträden under en termin etc (= förev. §5). §5 = förutv. §6 §6. 1a punkt = förutv. §7:s första punkt. Därpå: Antages därvid förslaget som hvilande, sker afgörandet å ett följande sammanträde och kräfves för godkännande ⅔ majoritet. §4. Beslöts på förslag af skattmästare att trycka nya medlemskort med stadgar. §5. Uppdrogs åt syrelsen att vidtaga anord- ningar för Algot Ruhes föredrag om Kristendom och socialism. §6. Bordlades skattmästarens förslag om val af revisorer. §7. Bifölls Hedéns förslag att till indrifvare af restantier betala 20% af terminsafgift §8. Bifölls Hedéns förslag att tillsätta en komité på fem man för skrifvandet af partiets broschyrer. Till komiterade utsågos: hrr Birger Erikson, (ordf), Hald, J.A. Falk, Levander och Silow. Upsala som ofvan Torsten Kolmodin sekreterare Justerat JA Haglund Protokoll vid styrelsesamman- träde den 6 februari 1906. Närvarande: hela styrelsen och Hald ss. adjungerad. §1. Beslöts att anordna diskussion om Kristendom och socialism, inledd af Algot Ruhe, på studentkårens lokal tisdagen den 20 februari kl ½ 8 precis e.m., med en inträdesafgift af 25 öre. §2. Uppdrogs åt Hedén att ingå till student- kårens direktion med anhållan att få använda kårens lokal för nedsatt afgift, dvs att få betala kårens omkostnader för aftonen. §3. Beslöts att till diskussionen inbjuda: teol. dr. S.A. Fries, prof. Klein, rektor Nat. Beskow, redd. E. Rosén och Fabian Månson, Gäfle, partiets riksdagsmän, Ellen Key, red. Fredrik Ström, Eskilstuna, Socialdemokratens redaktion och författarna Hjalmar Söderberg och Henning von Melsted. Upsala som ofvan Torsten Kolmodin sekreterare. Protokoll vid styrelsens sammanträde d. 26 febr. 1906 Närvarande hrr Hedén, Haglund, Lundgren, Hald o undertecknad §1. Behandlades frågan om samarbete med socialdemokratiska ungdomsklubben, och beslöts på Hedéns förslag att föreslå fören att erbjuda ungdomsklubben gemensamt möte med diskussion en gång i månaden. §2. Fastställdes föredragningslista. §3. Beslöts att med Vennerström ss inledare diskutera frågan: Hvad kan göras för Upsala kvinnliga arbetare? och att till diskussionen inbjuda Socialdemokratiska ungdomsklubben, kommunstyrelsen, student- skornas och arbeterskornas klubb och intresserade medlemmar af Kvinnliga rösträttsföreningen. Upsala som ofvan Torsten Kolmodin Protokoll vid föreningens sammanträde d. 2 mars 1906. §1. Protokolljustering. §2. Invaldes Ture Nerman, fil. stud. östg B. Hellsten, måleriarbetare G. Liljegren, nysilfverarbetare R. Olson måleriarbetare Gunnar Björklund, fil. kand. upl. Ernst Klein, fil. stud. stlm. Elis Estreen, fil. stud. stlm. Käll , med. stud., västg. Einar Thulin, fil. kand. östg. Gösta Börjeson, fil. stud., värml. Karin Hammar §3. Bifölls styrelsens förslag (se prot. 26/2) i fråga om samarbete med socialdemo- kratiska ungdomsklubben. §4. Valdes hrr Kjellström och A. Silow till revisorer för artikelkassan. §5. bordlades Hedéns förslag om bildande af reservfond. §.6. Valdes på Hedéns förslag interimistiskt Hald till vice ordförande. §7. Inledde Vennerström diskussion öfver fråga: Hvad kan göras för Upsala kvinnliga arbetare? I diskussionen yttrade sig Birger Lundgren, Allan Almkvist, Kjellström, Oskar Erikson, Örne, fru Ellen Hagen (ej medlem), och Öskar Falk. därpå antogs Vennerström förslag om tillsättande af en komité på 9 personer för att bedrifva upplysning, anskaffa statistik material o.dyl. Till medlemmar i komité utsågo de närvarande Vennerström (ordf.), Allan Almkvist, fru Hagen (ej medlem), fru Vengelin (ej medl.), fröken Person (ej medl.), fröken Hall, fru Holmstrand (ej medl.), Birger Erikson och fröken Forsén (ej medl.) Upsala s.o. Torsten Kolmodin Justerat JA Haglund (obs! lok se nedan) Protokoll vid föreningens sammanträde d. 13 maj 1906. §1. Invaldes Franzén, måleriarbetare Nils Andersson, teol. stud. stlm. Fredrik Ström, redaktör §2. I fråga om arbetsplan för sommaren upp- drogs åt styrelsen att vid förefa an- ledning vidtaga de/ åtgärder som de funno lämpliga. §3. Föredrogs en skrifvelse från S.Y.G. i Lund med hemställan att föreningen måtte låta representera sig vid det planerade studentmötet i Jönköping, och uppdrogs åt styrelsen att besluta i frågan. §4. Föredrogs en skrifvelse från föreningens medlem dr. Gösta Setterbeg med förslag att föreningen måtte ingå till partistyrelsen med yrkande att de anarkistiska elementen måtte ur partiet uteslutas, och beslöt att låta denna skrifvelse till ingen åtgärd föranleda. §5. Beslöts att skänka behållningen af antimilitaristmötet till Mackmyraarbetarna. §6. Beslöts att tilldela skattmästaren ett arvode af fem kronor för utståndna mödor i föreningens tjänst. §7. Höll red. Fredrik Ström föredrag öfver ämnet Socialdemokratien o liberalismen i Sverge §8. Sedan supé intagits, vidtog diskussion öfver ämnet, hvarvid yttrade sig hrr. Hedén, Viktor Lindström, Haglund, Hald m.fl. Upsala s.o. Enligt A. Halds anteckningar Torsten Kolmodin Justerat JA Haglund. Protokoll vid föreningens sammanträde d. 6 april 1906 §1. Invaldes Arvid Gebes, jur. stud. stlm. K. Actsekes, järnarbetare §2. Bifölls styrelsens förslag att anslå 25 kr. till de ryska flyktingarna i Stockholm och att utsända listor för tecknande af bidrag. Listorna skola utskrifvas af sekreterare och handhas af nationsrepresentanterna och bokspridningskomiterade. §3. I fråga om reservfond (hvilande sedan föreg. sammanträde) bifölls Lundgrens förslag om afsättande af 75 kr. att röras endast vid yttersta nödfall. §4, Valdes Kolmodin och Örne till medlemmar af bokspridningskomitén efter Levander o Hald. §5. Valdes Romare och Olof Rosén till resp. medlem och suppleant i föredragskomité efter Levander och Almkvist. §6. Beslöts på förslag af Hald att uppdra åt styrelsen att undersöka möjligheterna för ett möte med diskussion om socialistisk och socialdemokratisk ungdomsrörelse. §7. Mottogs kommunstyrelsens anbud att delta i 1 majdemonstrationen. §8. Höll fil. kand. Einar Thulin, östg., föredrag öfver Kommunal rösträtt. Denna del af sammanträdet hölls gemensamt med Socialdemokratiska ungdomsklubben. Upsala s.o. Torsten Kolmodin Justerat JA Haglund Protokoll vid styrelsens sammanträde d. 24 april 06 Närvarande hrr Hedén, Lundgren, Hald och undertecknad. §1. Beslöts försöka anskaffa inledare till enskild diskussion om "Agitation på lägerplatserna" eller "Folkbeväpning eller försvars i ilisen" på sammanträde fredag d. 4 maj. Om detta ej lyckas, skall torsd. d. 3 maj hållas offentlig diskussion om socialdemokrati och ungsocialism, med red. Fredrik Ström ss. inledare. Kan däremot den enskilda diskussionen anordnas, skall de offentliga hållas tord. d. 10 maj. §2. Beslöts till den offentliga diskussionen inbjuda partiets riksdagsmän. Upsla s.o. Torsten Kolmodin Protokoll vid styrelsens sammanträde d. 3 maj 1906. Närvarande hrr Haglund, Hedén, Hald, Lundgren o undertecknad §1. Beslöts anordna festsammanträde på Folkets hus söndagen d. 13 maj, med Fredrik Ström ss. talare. §2. Utsågs till festkomiterade Hald, Lundgren och Kolmodin. Upsala s.o. Torsten Kolmodin sekreterare. Protokoll vid styrelsens sammanträde d. 30 okt. 1906 Närv. hrr Hedén, Haglund, Lundgren, Hugo Johanson, A. Silow o undert. Beslöts att utlysa föreningssammanträde till den 5 november kl. 8 e.m. och fastställdes till detta sammanträde föredragningslista. Upsala s.o. Torsten Kolmodin Protokoll vid föreningens sammanträde d. 5 nov. 1906. §1. Invaldes C.G. Malmgren, järnarbetare (S 7) Harald Norinder, stud. (Erikslund 1) §2. Förrättades styrelseval, hvarvid utsågos till ordf. fil. kand. R. Sandler vice ordf. fil. kand. E. Hedén sekr. fil.stud. E. Fröberg skattm. B. Lundgren, målare 5te led. Albert Carlson, kakelugnsmakare §3. Utsågs till medl. af artikelkomitén hrr Hugo Johanson (ordf.), Thulin o Silow §4. Utsågs till medl. af föredragskomitén hrr Silow (ordf.), Nerman, Wallin, Källmark o Örne. §5. Protokolljustering §6. Föredrogs ingången skrifvelse från Central- förbundet för socialt arbete med inbjudan till föreningen att ansluta sig till detta. På förslag af Thulin beslöts att bordlägga frågan och ge styrelsen i uppdrag att under- söka lämpligheten häraf/ och till nästa samman- träde framlägga motiverat förslag inför föreningen. §7. Lades ingången skrifvelse från gravören Fahlström Eskilstuna, ang. en af honom präglad minnespenning till handlingarna. §8. Upptogs på förslag af Hedén åt styrelsen att anordna offentlig diskussion öfver Socialdemokrati och ungsocialism §9. Uppdrogs åt styrelsen att anordna gemen- sam diskussion med Socialdemokratiska ungdomsklubben om storstrejksfrågan. §10. Beslöt att utanordna 5 kr. till betäckande af kostnader vid ett på Laboremus medlem- mars initiativ hållet sammanträde med åtskilliga personer för åstadkom- mande af sympatiuttalnde för Mackmyra- arbetarna från studenternas sida. Upsala s.o. Torsten Komodin afg. sekr. Justeradt: Rikard Sandber. Protokoll vid styrelsens sammanträde d. nov. 1906. Närvarande: Sandler, Hedén Lundgren, Karlsson och underteck. §1. Med anledning av till styrelsen remitterade frågan om anslutning till Centralförbundet för socialt arbete beslöts föreslå att före- ningen tills vidare tacksamt avböjer den in- gångma inbjudningen och avvaktar om nämnda förbunds värksamhet utvecklar sig i sådan riktning att en socialdemokra- tisk förening kan samarbeta med detsamma. §2. Beslöts att diskussionen om storstrejks- frågan enl. överenskommelse med soc-dem. ungdomsklubben skulle äga rum å dess möte fredagen d. 9 nov. §3. Behandlades frågan om av föreningen be- slutad offentlig diskussion om " Socialdemo- krati och ungsocialism". Beslöts anmoda red. Carleson, Sthlm, att inleda diskussionen och att till densamma inbjuda sekr. i Sthlms arb.kommun Alex Lundgren samt partistyrelsens verkst utskott. §4. Beslöts att söka få till stånd en ny kom- mitté för agitation bland de kvinnliga ar- betarna. Uppsala som ovan Einar Fröberg sekr. Protokoll vid styrelsesam- manträde d. 15 nov 06. Närv: Sandler, Hedén, Lundgren o undert §1. Fattades en del för den offentliga disk. d. 21 nov nödiga beslut. §2. Följande personer hade vidtalats att ingå i komitén för agitation bland kvinnl. arbetare: Fru Hagen (ej medl.) fröknarna Hall, Hammar och We berg (ej medl.) samt hrr Helge Lindholm, Hadar Karlsson och Ragnar Olsson. §3. Uppdrogs åt Hedén att underhandla med D.Y.G. i Lund om ifrågasatt samarbete för utgivande av broschyrer odh redigering av tidningsartiklar Uppsala som ovan Einar Fröberg sekr. Protokoll vid föreningens sammanträde d. 30 nov 1906 §1. Protokolljustering §2. Invaldes: Kand. J. Furuskog, stations- förman J.A. Eklöf och detektivkonst Ljungkvist §3. Föredrogs och godkändes styrelsens för- slag till skrivelse till Centralförb för soc. arb. §4. Meddelade kassören att nettoinkomsten för den offentliga diskussionen i Gillesalen belöpte sig till omkr. 40 kr. Föreslog att 25 kr därav skulle avsättas till reserv- fonden, vilket godkändes. På förslag av C.A. Karlsson beslöts att med 5 kr. åt var- dera gottgöra ordf. och kassören för deras utlägg och arbete med anledning av diskussionen §5. Kand. Lindholm lämnade några upplys- ningar om agitationsarbetet bland de kvinnliga arbetarna. Därav framgick att goda förhoppningar förefunnos att upp- nå önskvärt resultat. Beslöt att till kommande söndag få till stånd ett offentligt agitationsmöte, vartill lämplig talarinna skulle vidtalas. §6. Meddelade Kand Hedén att underhand- lingarna med D.Y.G. i Lund lett till över- enskommelse om samarbete vid redige- rande och anskaffande av tidningsartik- lar och broschyrer. De förra skulle kom- ma på Laboremus del, de senare skulle åligga D.Y.G. §7. Till revisorer valdes hrr K. Karlsson och Favre. §8. Kand Silow påpekade att föreningens sammantäden voro alltför fåtaligt be- sökta och yrkade på strängare kontroll enligt stadgarna. På Hedéns förslag be- slöts att vid nästa termins första sam- manträde företaga en kontrollgransk- ning av medlemslistan. §9. Beslöts på hr Haglunds förslag att i likhet med arb-kom. för utdel- ning bland barnen inköpa 50 ex av/ en av Malmö sagostundskomité utgiven jultidskrift Solstrålen, och uppdrogs detta åt kassören. §10. Diskussion över ämnet arbetare- högskolan. Ordförande hr Löf. Inledaren, kand Sandler ansåg att för litet gjorts inom partiet för spri- dande av kunskaper, speciellt i de sociala frågorna. Bildning är en för- utsättning för att vårt program skall kun- na realiseras. I Tyskland har under senare tid mycket arbete nedlagts på folkupplysning. skulle önska att en skola som blott tjänade partiets syften komma till stånd. Vid densam- ma skulle meddelas undervisning dels av allmänbildande art dels ock i så- dana kunskapsgrenar som vore av di- rekt nytta/ för arbetarne i egenskap av partimedlemmar. Skolan skulle så- lunda bl.a. ha till uppgift att utbilda agitatorer. Det vore önskligt att partiets agitation i allmänhet blevo mer förståndsmässig än känslo- sam, och därför fordrades kunskaper, särskilt förmåga att använda sig av statistikens resultat. Vidare vore en sådan skola lämplig för personer som ville ägna sig åt tidningsvärksamhet, för blivande föreståndare för arbetare- bibliotek och studiecirklar, förtroende- män o.s.v. Skolan skulle bli en centralpunkt för partiets upplysnings- arbete - Vad en sådan anstalts orga- nisation beträffar ansåg tal. på grund av egen erfarenhet att den borde i huvudsak inrättas enligt samma grunder som våra folkhögskolor. Den borde hälst förläggas till landsbygd Det ordinarie arbetsåret borde uppta en tid av 6 månader, men därjämte om möjligt tillfälle till kortare kurser beredas, särskilt vid konflikttill- fällen. Avgiften skulle sättas så lågt som möjligt. Man kunde hoppas att ung- domsklubbar och fackföreningar skic- kade stipendiater till skolan eller på annat sätt lämnad denne understöd. En sådan anstalts ekonomi ansåg tal. skulle komma att balansera med omkring 10.000 kr. I den följande diskussionen yttrade sig en hel del talare, i huvudsak in- stämmande med inledaren. Kand. Hedén ansåg emellertid att en sådan skola med den korta tid som stod den till buds icke borde taga sig för stora uppgifter. Att på 6 månader söka meddela så mycken naturveten- skaplig bildning som vore nödvändig för en därpå grundad modern världsåskåd- ning måste leda till ytlighet och halv- bildning. Skolan borde inskränka sig till att lära arbetarna att skriva god svenska och möjligen/ hjälpligt läsa tyska; vidare borde undervisning lämnas i historia, samhällslära och statskunskap. De viktigaste tankesystemen borde genom- gås. Av vikt vore även att arbetarna lärde sig läsa och förstå svensk litteratur Framkastade tanken att genom ini- tiativ från Laboremus sida få till stånd en dylik skola i Uppsala. Kand Sandler och Silow hävdade na- turvetenskapernas grundläggande betydelse för all bildning. Med avseende på platsen för en blivande skola ansågo de flästa talare att landsbygden vore att föredraga framför staden. I diskussionen yttrade sig vidare hrr B. Lundgren, A. Örne, K. Karlsson, Nils Andersson, B. Eriks- son Beslöts tillsätta en komité att när- mare utreda frågan och utarbeta ett fullständigt förslag, så vitt möjligt före ungdomsförbundets blivande kongress, vid vilken frågan antagli- gen skulle komma under behandling I komitén insattes kand. Sandler Örne, Silow och Nils Andersson samt hr K. Karlsson. Uppsala som ovan Einar Fröberg sekr. Justeradt: Rickard Sandler. Protokoll vid styrelsens sammanträde d 12 f 1907 Närv: Sandler, Hedén, Lund- gren, Karlsson o undert §1. Med anledning av föreningens beslut om kontrollgranskning av medlemslistan (enl. stadg. § 4 o 5) uppgjordes på förslag av Karlsson en förteckning på medlemmar, som borde 1) tillfrågas om de önskade kvarstå i föreningen 2) omedelbart strykas §2. Beslöts föreslå föreningen att inköpa en matrikelbok. §3. Uppraättades dagordning för fredagens förenings-möte./ §4. Beslöts föreslå att en representant för föreningen tillsättes för mellanterminerna med uppdrag att mottaga och besvara alla till föreningen el. dess funktionärer ställda brev och vidtaga med anledning därav nödiga åtgärder. §5. Beslöts föreslå att kvinnoagitations- komiténs mandat förlängs. §6. Beslöts tillstyrka ett av hrr Hedén och C.A. Karlsson inlämnat stadgeändringsförslag §7. Beslöts föreslå att 1)/ priset å före- ningens tidningsartiklar bestämmes till 15 kr. så vida avtalet abonnenter upp- går till minst 9, samt till 12 kr om an- talet sjunker till 8; att 2) artikelkomi- tens ekonomi skiljes från föreningens och underkastas särskild revision samt att 3) kassabehållningen vid kalenderårets första sammanträde överföres till allm. kassan till så stort belopp detta utan olägenhet för artikelkomitens ekonomi kan ske. §8 På förslag av Lundgren beslöts föreslå tillsättande av en komité för revision av stadgarna. 19. Beslöts föreslå anordnande av en offentlig diskussion över ämnet "författ- ningsrevision" el. dyl. med talare ur riksdagsgruppen. Uppsala som ovan Einar Fröberg sekr. Protokoll vid föreningens sammanträde den 15 febr 1907 §1. Protokolljustering. §2. Beslöts i huvudsaklig överenstämmelse med styrelsens förslag att 1) stryka följande medlemmar i föreningen: Kand Lamm, Ax, E. Pettersson, Alb. Karlsson, Nils Vallin, G. Bohlin, G. Liljegren, Joel Lundgren, E.O. Berg, Giovanni Lindeberg, Levander, Romare, C.A. Eriksson, Hellsten och/ Franzén; samt 2) att till- fråga följande medlemmar om de önska kvar- stå i föreningen: Magnus Nilsson, Nyfeldt, Geber, M. Lamm, Arv. Ekstedt, Vidlund, Örn- berg, Hadar Karlsson, O. Rosén, Viktor Lindström Hj. Berg, H. Ljungkrantz, G. Björklund, Börjesson Klein och Estréen. och skulle dessa anses ha ur föreningen utgått, så vida svar ej lämna- des inom 14 dagar. §3. Upplästes revisionsberättelse över föregå- ende års räkenskaper och beviljades däri före- slagen ansvarsfrihet. §4. Upplästes revisionsberättelse över artikel- komiténs räkenskaper för tiden juni 1905 - sept 1906, och beviljades däri föreslagen an- svarsfrihet. §5. Valdes styrelse, varvid utsågos till ordf. F.K. R. Sandler v. ordf. f.k. E. Hedén sekr. Kand. Helge Lindholm Skattm. hr B. Lundgren 5te ledam. hr Albert Karlsson §6. Till medlemmar i föredragskomiten val- des kand. Silow (ordf.), Källmark och Furuskog. §7. Till medlemmar i artikel komitén valdes hr Hugo Johansson (ordf.) samt kand. Hedén och Thulin. §8. Uppdrogs åt styrelsen att om så blevo nödvändigt biträda den av agitationsko- mitén bildade sömmerskefackföreningen med rätt att därför utse särskilda ko- mitérade. §9. Insattes i arbetarehögskolekomitén hr. Birger Eriksson i stället för kand. N. Anders- son, som lämnat staden. §10. Beslöts, att vid varje termins slut utse en representant för föreningen med skyldig- het att mottaga och besvara alla till föreningen eller dess funktionärer ingående brev. §11. Godkändes som vilande följande av hrr Hedén och Albert Karlsson inlämnade och av styrelsen tillstyrkta förslag till ändring av stadgarna: Föreningen Laboremus avser att utgöra en sammanslutning av tanke- och kropps- arbetare i syfte att genom solidariskt sam- arbete på socialdemokratisk grundval tillvara- taga gemensama politiska och sociala in- tressen. §12. Godkändes Birger Lundgrens av styrelsen tillstyrkta förslag att före tryckning av nya medlemskort företaga en allmän revision av stadgarna, och uppdrogs åt styrelsen att inkomma med förslag om behövliga ändringar. §13. Med anledning av förslag från styrelsen beslöts 1)/ att priset å föreningens tidningsartiklar sättes till 15 kr så vida abonnentantalet uppgå till minst 9. Sjunker abonnentantalet må artikelkomitén fatta beslut om prisets nedsät- tande, 2)/ att artikelkomiténs ekonomi skiljes från föreningens och underkastas särskild revi- sion samt 3)/ att artikelkomiténs kassabehåll- ning vid kalenderårs slut överföres till allm. kassan till så stort belopp detta utan olägenhet för komiténs ekonomi kan ske. §14. Beslöts inköpa och upplägga ny matrikel- bok att föras av skattmästaren. §15 Uppdrogs åt styrelsen att anordna av den- samma föreslagen offentlig/ diskussion över ämnet "För- fattningsrevision" el likn. med talare ur riksdagsgruppen. §16. Godkändes från fr. Hall ingången utträdesanmälan. §17. Invaldes kand. Hugo. Uppsala som ovan Einar Fröberg avg. sekr. Protokoll, fört vid samman- träde med styrelsen för föreningen Laboremus den 16 febr. 1907. Samma dag närvarande: hrr R. Sandler, E. Hedén, B. Lundgren, Alb. Karlsson/ och undertecknad sekreterare. §1. Då till styrelsens kännedom kommit, att arbets- lönerna vid Hj. Söderbergs fabrik efter fackföreningens bildande blivit betydligt nedsatta och att även andra konfliktanledningar förefunnos, beslutade sty- relsen att med uppmärksamhet följa situationens utveckling samt vid underhandlingar och i händelse av konflikt kraftigt stödja nämnda fackförening. §2. Då jur. kand. Nils Söderqvist förklarat sig villig att någon av dagarna 17-21 febr. hålla föredrag över ämnet "Teherniak-affärens rättsliga sida", beslutade styrelsen att den 19 febr. anordna möte med föredrag och diskussion över sagda ämne samt till detta möte inbjuda akade- miska medborgare och organiserade arbetare. Styrelsen beslutade vidare att för ändamålet förhyra studentkårens direktionsrum, att annonsera mötet två gånger i Upp- sala nya Tidning samt att till kostnadernas täckande låta upptaga en inträdesavgift av 15 öre. §3. Behandlade styrelsen förberedelsevis frågan rö- rande anordnandet av den vid Laboremus' senaste sammanträde beslutade offentliga diskussionen, och uttalade styrelsen såsom sin åsikt, att någon av dagarna 10-17 mars bäst lämpade sig för nämnda diskussion. - Åt undertecknad uppdrogs att till inledare kalla riksdagsmannen A.J. Christiernsson eller, om han lämnade avböjande svar, annan lämp- lig medlem av socialdemokratiska riksdagsfrak- tionen. Som ovan H. Lindholm, sekreterare Protokoll, fört vid sam- manträde med föreningen Laboremus den 19 febr. 1907. §1. Till sammanträdet, som hölls å Studentkårens direktionsrum, hade inbjudits akademiska med- borgare och organiserade arbetare. §2. Höll jur. kand. N. Söderqvist föredrag över ämnet: Teherniak-affärens rättsliga sida. Som ovan H. Lindholm, sekreterare. Protokoll fört vid sam- manträde med styrelsen för föreningen Laboremus den 26 febr. 1907. Samma dag närvarande: hrr R. Sandler, E. Hedén, B. Lundgren, Alb. Karlsson och underteknad sekreterare. §1. Beslöt styrelsen föreslå föreningen vidtaga sådana ändringar i stadgarna, att dessa fingo följande lydelse: " §1. Föreningens styrelse består av ordförande, vice ordföran- de, sekreterare, skattmästare och en femte medlem. §2. Nödiga revisionsberättelser skola föreläggas föreningen å kalenderårets första sammanträde samt eljest å sammanträdet näst efter det, då underrättelse om kassaförvaltarens avgång inlupit. §3. Vid inval kräves ⅔ majoritet. Inval kan upp- skjutas, då sådant yrkas. §4. Medlem, som änskönt i staden närvarande under två på varandra följande terminer försummat att betala vederbörliga avgifter, anses hava ur föreningen utgått. §5. Förslag till stadgeändring skall skriftligen framläggas å första sammanträdet av vårterminen. Antages därvid förslaget som vilande, sker avgörandet å ett följande sammanträde, och kräver för godkännande ⅔ majoritet. Föreningen sammanträder minst en gång i må- naden. Medlem är förpliktigad att närvara vid för- eningens sammanträden." Vidare beslöt styrelsen föreslå föreningen att låta trycka nya medlemskort, upptagande de sålunda ändra- de stadgarna samt den vid senaste sammanträdet såsom vilande antagna ändringen i föreningens program. Beslöt styrelsen föreslå föreningen uttala, att sekretera- ren är skyldig tillställa nyvald medlem meddelande om invalet med erinran om den invaldes skyldighet att närvara vid föreningens sammanträden. §2. Fattade styrelsen en del för nästa föreningssamman- träde nödiga beslut. §3. Fattade styrelsen en del för den offentliga diskussionen den 5 mars nödiga beslut. §4. Beslöt styrelsen föreslå föreningen att för indrivan- de av resterande avgifter tillsätta en särskild upp- bördsman, vilken samtidigt skulle tillfråga de i §2 av föreningens protokoll den 15 dennes omnämnda per- sonerna, om de önskade i föreningen kvarstå, och ansåg styrelsen, att uppbördsmannens arvode borde utgå med 10% av det indrivna beloppet. §5. Beslöt styrelsen föreslå föreningen att upprepa åt skattmästaren att på föreningens bekostnad anskaffa nödigt antal personer/ för försäljning och mottagning av biljetter vid offentliga diskussionen den 5 mars. §6. Upplästes en skrivelse från fru Frida Stenhoff, och beslutade styrelsen delge föreningen skrivelsens in- nehåll. Som ovan. H. Lindholm, sekreterare. Protokoll, fört vid sam- manträde med föreningen Laboremus den 1 mars 1907. §1. Lästes styrelsens förslag till ändringar av föreningens stadgar, och beslöt föreningen att bordlägga för- slaget till nästkommande sammanträde. §2. Beslöt föreningen i överenstämmelse med styrelsens förslag att för indrivande av resterande avgifter tillsätta en särskild uppbördsman, vil- ken samtidigt skulle tillfråga de å föreningens protokoll den 15 februari, §2, omnämnda personer- na om de önskade i föreningen kvarstå. Till upp- bördsman valdes hr. R. Olsson, och bestämdes hans arvode till 10% av det indrivna beloppet. §3. Beslöt föreningen i överensstämmelse med sty- relsens förslag att uppdraga åt skattmästaren att på föreningens bekostnad anskaffa nödigt antal personer för försäljning och mottagning av biljetter vid diskussionen den 5 mars. §4. Lästes en skrivelse från fru Frida Stenhoff med erbjudande om föredrag, men beslöt föreningen att på grund av den olämpliga tiden för föredraget tacksamt avböja erbjudandet. §5. Diskuterades frågan: "Partiets ställning till freds- och försvarsfrågan." Inledare Einar Fröberg. Som ovan. H. Lindholm, sekreterare. Justeradt Rickard Sandler Tillägg till protokoll fört vid sammanträde med för- ningen Laboremus den 1 mars 1907. §6. Godkändes följande den 15 februari såsom vilande antagna ändringen av föreningens stadgar: "Föreningen Laboremus avser att utgöra en sammanslutning av tanke- och kroppsarbetare i syfte att genom soli- dariskt samarbete på socialdemokratisk grundval tillvarataga gemensamma politiska och sociala intressen." Som ovan H. Lindholm Protokoll, fört vid före- ningen Laboremus samman- träde den 5 april 1907. §1. Godkändes med en mindre ändring protokollet från föregående sammanträde. §2. Föreslogs till inval med. stud Oskar Sandberg. På yrkande av undertecknad uppskjöts invalet til nästa sammanträde. §3. Godkändes med några ändringar styrelsens vid förra sammanträdet bordlagda stadgeförslag. Före- ningens stadgar ha följande lydelse: §1. Föreningens styrelse består av ordförande, vice ordförande, sekreterare, skattmästare och en femte medlem. §2. Nödiga revisionsberättelser skola föreläggas förening- en å kalenderårets första sammanträde samt el- jest å sammanträdet näst efter det, då under- rättelse om kassaförvaltares avgång inlupit. §3. Vid inval behöves ⅔ majoritet. Inval kan upp- skjutas, då sådant yrkas. §4. Medlem, som änskönt i staden närvarnde un- der två på varandra följande terminer försummat att betala vederbörliga avgifter, anses hava ur för- eningenutgått. §5. Förslag till stadgeändring skall skriftligen framläggas å första sammanträdet av vårtermi- nen. Antages därvid förslaget som vilande, sker avgörandet å ett följande sammanträde, och krä- ves för godkännande ⅔ majoritet. §4. Beslöt föreningen uttala, att sekreteraren är skyldig tillställa nyvald medlem underrättelse om invalet. §5. Beslöt föreningen uppdraga åt styrelsen att låta trycka nödvändigt antal medlemskort, upp- tagande de sålunda ändrade stadgarna jämte före- ningens den 1 mars antagna programpunkten. §6. Från Centralkommittéen från den kulturella ungdomsrörelsen i Stockholm hade inkommit in- bjudan att deltaga i en diskussion över ämnet: "Huru bör och kan smuts- och kolportagelittera- turen motarbetas?" Med anledning härav beslöt föreningen att låta sig representeras genom ord- föranden, åt vilken en reseärsättning av sex kronor skulle utbetalas. §7. Beslöt föreningen uppdra åt styrelsen att utse lämplig uppbördsman för indrivande av resterande medlemsavgifter. §8. Valdes för återstående delen av terminen till ord- förande i föredragskommittén kand. Furuskog och till medlemi samma kommitté kand. Hugo. §9. Beslöt föreningen i överensstämmelse med styrelsens förslag att tillsätta en kommitté för un- dersökande av möjligheten av att tillsammans med Uppsala sömmerskefackförening anordna en kulturell aftonunderhållning. Till medlem- mar i kommittén valdes hrr R. Olsson och Lind- holm (sammankallare) samt fröken Hammar. Till suppleant valdes kand. Hedén. §10. Inbjöd Uppsala arbetarkommuns ordförande för- eningen att deltaga i 1sta maj- demonstrationen, vilken inbjudan av föreningen antogs. §11. Diskuterades under hr. Haglunds ordförandeskap Regeringens rösträttsförslag. Diskussionen inled- des af fil. kand. Thulin, som lämnade en redo- görelse för regeringens rösträttsförslag med sär- skild hänsyn till dess verkan på Uppsala kommunala liv. I diskussionen yttrade sig hrr Örne och Valin. Som ovan. H. Lindholm Justeradt Rickard Sandler Protokoll, fört i styrelsen för föreningen Laboremus den 4 april 1907. S.D. närvarande: hrr Sandler, Hedén, Lundgren och undertecknad sekreterare. §1. Fattades en del för nästa föreningssammanträde nödiga beslut. §2. Beslöt styrelsen med anledning av från Cen- tralkommittén för den kulturella ungdomsrörelsen i Stodkholm utgången inbjudan till offentlig dis- kussion över ämnet "Huru bör och kan smuts- och kolportagelitteraturen motarbetas." föreslå föreningen att till denna diskussion, som hålles söndagen den 7 dennes kl. 1 e.m., sända en representant, och an- såg styrelsen, att dennes arvode gorde utgå med 5 kronor. §3. Beslöt styrelsen föreslå föreningen att till- sätta en kommitté för undersökande av möj- ligheten av att tillsammans med Uppsala söm- merskefackförening anordna en kulturell af- tonunderhållning. Som ovan. H. Lundholm, sekreterare. Protokoll, fört vid före- ningen Laboremus samman- träde den 18 maj 1907. §1. Intogs gemensam supé å restaurant Fenix. §2. Upplästes och godkändes protokollet från före- gående sammanträde. §3. Invaldes till medlem i föreningen med. stud. Oskar Sandberg. §4. Valdes till föreningens representant under mellanterminen hr Hugo Johansson, åt vil- ken uppdrogs att sammankalla kommande termins första sammanträde. §5. Beslöt föreningen med 11 röster mot 2 att till de för föreningsrätten kämpande arbetarna vid Kempeska sågverken avsända ett sympa- ti- och hälsningstelegram. Efter en längre debatt om telegrammets lydelse, i vilken debatt samtliga närvarande deltogo enades föreningen om följande form för sin hälsning: "Eder bittra kamp för solklar rätt följa vi med kamratlig medkänsla. Övertygade att striden genom självbehärskning och orygglig fasthet kan föras till seger, sända vi eder solidarisk hälsning. Laboremus" §6. Beslöt föreningen att till en/ av föreningsmed- lemmar planerad undervisningskurs vid Dal anslå 50 kronor. §7. Höll Fil. kand. Hedén ett med lifligt bi- fall mottaget föredrag om "Strömningar i modern svensk litteratur", och utspann sig med anledning av föredraget en diskussion, i vilken deltogo utom föredragshållaren hrr Birger Eriksson och Sandler. §8. Med anledning av under aftonens lopp ingånget meddelande om riksdagens andra kammares beslut i rösträttsfrågan beslöt föreningen enhälligt på förslag av ordf. uttala ett kraftigt Fy fan! §9. Avtågade föreningen, och, sedan den under ett par timmar irrat omkring i staden och dess om- givningar, gjordes halt på gärdena öster om staden, där tal höllos och leverop utbragtes för styrelsens medlemmar, för från staden resande förenings- medlemmar m.fl., och där ordf. avslöt sam- manträdets officiella del med ett av kraftiga hurrarop följt leve för de "hårdare händer", om vilken Branting talat i sitt anförande under andra kammarens malmfältsköpsdebatt. Som ovan Helge Lindholm, sekr. Godkänt Erik Hedén v. ordf.